Konflikterna läggs åt sidan för en stund och byts ut mot uttryck för ömsesidig respekt. Det är inte bara fint att se utan också viktiga gester, som behövs för att understryka att det är skillnad på sak och person. Avtackningarna av Stefan Löfven (S) under onsdagens partiledardebatt var inget undantag. Löfven gjorde sin sista riksdagsdebatt som statsminister och fick genuina och välförtjänta tack för sina insatser.
Pensionen är inte bara aktuell för Stefan Löfven, utan också som debattfråga. Såväl Nooshi Dadgostar (V) som Jimmie Åkesson (SD) attackerade pensionssystemet och dess (o)förmåga att leverera pensioner som går att leva på. Socialdemokraterna har aviserat att man tänker gå till val på höjda pensioner, utöver det lite underliga pensionstillägg som regeringen infört under mandatperioden.
Det är en fråga som borgerliga partier behöver ha ett svar på. Pensionssystemet är i grunden en klok konstruktion som bör värnas från populistiska attacker och godtyckliga undantag, men dess legitimitet undergrävs om utbetalningarna är för låga i botten av systemet.
Att pensionsfrågan dyker upp i debatten är ett tecken på att valåret är inlett och att partierna provskjuter de argument som ska laddas skarpt i valrörelsen. Blockpolitiken är återupplivad och förtydligar konfliktlinjerna. Temperaturen är högre: intressant nog kanske som allra högst när Nooshi Dadgostar mötte Annie Lööf (C) i ett replikskifte.
Det ställer regeringsfrågan på sin spets. Hur ska nästa socialdemokratiska partiledare lyckas pussla ihop ett regeringsunderlag? Det är visserligen inte solklart exakt hur Ulf Kristerssons (M) konstellation och samarbeten ska se ut heller, men få partier har så tydliga konflikter som Vänsterpartiet och Centerpartiet.
Det är ett bråk som inte kan vänta till valet utan måste lösas innan höstbudgeten ska antas. Finansminister Magdalena Andersson (S), som av allt att döma ska ta över som statsminister, lär inte vara sugen på att regera sitt första år med en M/KD-budget. Därmed måste S lyckas medla, och få C och V att lägga konflikterna åt sidan. Fast utan att ha någon avtackning till hjälp.