Våga såga

Krångligt.
Bostadsbyggandet omgärdas av en lång rad regler som fördyrar och minskar variationen.

Krångligt. Bostadsbyggandet omgärdas av en lång rad regler som fördyrar och minskar variationen.

Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT

Ledare2017-08-23 04:00
Detta är en ledare. MVT:s ledarsida är oberoende liberal.

Vägen till helvetet är stenlagd med goda avsikter, sägs det. Det gäller nog även husgrunderna i bostadsbristens Sverige.

Boverkets Byggregler kallas det dokument som styr hur bostäder ska utformas. Den korta versionen är 155 sidor lång och sprängfylld med föresatser som syftar till att säkra bostädernas kvalitet. Här ryms allt från rumsstorlekar till utformningen av skyltar på innergården.

Grundtanken är att den som köper eller hyr en bostad ska kunna förvänta sig en viss standard, och att bostadsbeståndet ska vara öppet även för den med funktionshinder.

De i många fall välmenande reglerna har dock i praktiken svällt upp till en oöverskådlig mängd, och de allmänna råd som utformats för att ge tips om hur kraven kan uppfyllas har blivit tvingande paragrafer. Om du någon gång undrat varför det mesta som byggs nytt i Sverige ser likadant ut är svaret detta: reglerna ser likadana ut i varje byggprojekt.

Men regelverket leder inte bara till enformighet, utan också till höga kostnader och ineffektivt byggande: två starkt bidragande orsaker till bostadsbristen. I rapporten "Fler, billigare och bättre bostäder" från Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond undersöks hur ett aktuellt bostadsprojekt i Nacka kommun skulle kunna förbättras och göras billigare genom avsteg från ett fåtal byggregler.

Rapportförfattarna provar tre saker. Dels frångår de bullerkraven på utsidan av husen (normala krav gäller inomhus). Dels förändrar de kraven på dagsljus och så kallad avskiljbarhet som gör att en lägenhet på mellan 35 och 55 m² normalt måste ha ett avskiljbart sovrum eller kök. Slutligen låter de en del av lägenheterna ha en något lägre tillgänglighet för rullstolsburna, och föreslår istället att bidragen för individuell bostadsanpassning ökar.

Resultatet blir 40 procent fler lägenheter på samma yta – 231 istället för 165 – och en större variation i arkitekturen och planlösningarna. Huset inrymmer också många små lägenheter som är efterfrågade på marknaden. Men framför allt minskar produktionskostnaden per lägenhet, från nästan 2 miljoner till 1,5 miljoner kr. Det kan innebära så mycket som 15 procent lägre hyra i en hyresrätt mellan 1 200 och 1 500 kr i månaden mindre per lägenhet än i det faktiska projektet.

Allt detta uppnås genom små förändringar i en handfull av de många och omständliga byggreglerna. Med fler förenklingar skulle både friheten för kreativa arkitekter och byggare öka, samtidigt som bostadsbyggandet skulle bli betydligt billigare.

Det ger i sin tur både fler bostäder, och den sortens bostäder som efterfrågas mer. För många studenter eller veckopendlare låter en nybyggd vindsstudio på 17 kvadratmeter som en dröm. Med dagens regler är det omöjligt.

I december delredovisas bostadsminister Peter Erikssons (MP) kommitté som ska se över byggreglerna. Låt oss hoppas att de istället för goda avsikter har med sig Boverkets byggregler och en riktigt vass såg. (Liberala nyhetsbyrån)