Den engelska akronymen ”nimby” blir då och då aktuell i olika sammanhang. Betydelsen ”not in my backyard” kan översättas till ”inte på min bakgård”. En mer förklarande tolkning är snarare ”ja tack, men inte om jag drabbas”. Ibland är attityden mycket förståelig, ibland är den betydligt mindre förståelig. Inte sällan är användningen i de mindre förståeliga fallen kryddad med egoism.
Den kanske mest provocerande typen av protest av detta slag kommer från människor som bosätter sig på en plats där en verksamhet redan finns, för att därefter protestera mot att den finns. Ett praktexempel är inflyttade i Bromma eller Malmslätt som klagar på förekomsten av en flygplats och den aktivitet som följer med den. Vad förväntade de sig egentligen?
Fallet med utökningen av konstgräsplanen i Borenshult kvalar inte in i denna kategori, trots att det kan finnas vissa likheter. Bor man i närheten av en idrottsplats blir det logiskt nog så att det får konsekvenser för hur vardagen ser ut, exempelvis med störande ljud och ljus. Oavsett det har de boende laglig rätt att överklaga utifrån olika aspekter. Det bidrar i det här fallet konstruktivt till att undersöka detaljer närmare, bland annat effekterna för det lokala djurlivet och för vattenkvaliteten. Kommuners handläggning är långt ifrån alltid fulländad och kan behöva granskas.
Nimby-begreppet ska alltså inte användas alltför aggressivt. Bara för att någon inte vill ha en viss företeelse i sin närhet betyder det inte att avståndstagandet är omotiverat. Det kan finnas goda skäl att protestera mot vindkraftverk, järnväg, bostäder eller andra lokalt oönskade samhällsinslag.
Ett sådant fall är när det handlar om intrång som är av en sådan omfattning eller av en sådan dignitet att uppoffringen inte är motiverad. Ett ständigt aktuellt exempel är den potentiella gruvan i Norra Kärr, där brytning av sällsynta jordartsmetaller ställs mot potentiella hot mot färskvatten för hundratusentals människor.
När en stor fyndighet av sådana metaller presenterades i Kiruna jublade många, både i Sverige och i Europa. Samtidigt reagerade den lokala samebefolkningen starkt, eftersom deras förutsättningar för renskötsel hotas av en utökad gruvdrift. När experter i detta sammanhang uttalar sig om att en gruva i Norra Kärr ”gynnas” av fyndet i norr blir det provocerande, eftersom det utifrån ett lokalt perspektiv i stället kan missgynna området.
Ibland landar egoism och rationalitet i samma slutsats. Hur det blir i Borenshult får vi se framöver.