Är det en vilja att steg för steg ”förstöra” El Sistemas verksamhet som ligger bakom neddragningen, eller är det någonting annat?
I förra veckan kom beskedet att ärendet om neddragning av verksamheten inom El Sistema skjuts upp till januari. Orsaken är att underlaget inte är färdigt, enligt bildningsnämndens ordförande Lotta Lexén (M). Utifrån sett verkar det vara korrekt att skjuta på beslutet. Kravet på en ordentlig barnkonsekvensanalys måste tas på allvar.
Med det som bakgrund är det dags att fundera på var idén om en nedläggning av El Sistemas verksamhet i förskolan kommer ifrån. Politiska idéer uppstår generellt från en vilja att göra världen bättre. Motiven kan så klart variera, men grunden är rimligtvis att förbättra utifrån sin ideologi.
Kritiken från stora delar av oppositionen är hård. Den har bland annat riktat in sig på att det skulle vara Sverigedemokraterna som ligger bakom nedläggningen, utifrån en vilja att steg för steg ”förstöra” El Sistemas verksamhet. Det går så klart att spekulera i, men det finns även andra tänkbara motiv till en förändring.
”Fler barn behöver stärka sin språkliga utveckling” konstaterade Lexén under fullmäktige, vilket stämmer alldeles utmärkt. Det gäller för alla barn, även om vissa är i större behov av extra insatser än andra. Särskilt barn i socioekonomiskt svaga områden. Särskilt barn som inte har svenska som en naturlig del av sin vardag.
Just detta är en del av skolans – och förskolans – kompensatoriska uppdrag. Enligt Skolverket innebär det att skapa förutsättningar för alla elever att nå målen med utbildningen. Oavsett bakgrund och oavsett andra faktorer. Det är ett omöjligt uppdrag, men tanken är god.
Resurserna som föreslås tas bort från förskoledelen av El Sistema är tänkta att föras över till förskolans ordinarie verksamhet, med fokus på språk och integration. Lexén och Per Stark (M) uttrycker det själv i en insändare som att "alla de barn som har behov ska kunna ta del av insatserna".
Det kan låta bra, men räcker verkligen pengarna till det? Kommer en utspridd miljon, på en väldigt stor förskoleverksamhet, verkligen att bidra mer till att uppfylla det kompensatoriska uppdraget än El Sistemas insatser? Det låter dessvärre mycket osannolikt.
Lexén har gett goda exempel på högläsning, drama och bildspråk som pedagogerna i förskolan kan arbeta med – med musik som verktyg. Det är utmärkt, men vad hindrar att dessa insatser genomförs redan i dag? Är det lite extra pengar på marginalen, eller är det någonting annat i strukturen?
Centralt är också att Lexén och Stark beskriver det som att El Sistema inte bidrar till en högre måluppfyllelse. Det är ett starkt påstående. Om det nu skulle stämma, varför läggs inte hela verksamheten ner så att ännu mer pengar kan fördelas på ett – som de tror – mer effektivt sätt?
Svaret på den frågan stavas sannolikt Liberalerna. Samarbetspartnern L ser verkligheten på ett annat sätt och har tagit strid för sin åsikt. Sara Ankarberg (L) har klargjort att partiet i stället skulle vilja utöka El Sistema. Utan den liberala rösten hade nedläggningen sannolikt varit total.
Även små partier kan göra skillnad.