Det bubblar hos många anställda i Motala kommun. Inte av glädje eller skratt, utan av frustration, besvikelse och ilska. Till och med desperation. MVT har under veckan rapporterat om förändringarna i schemat för de anställda inom hemtjänsten och äldreomsorgen, där ändringarna sannolikt kommer att försämra en redan nu högst bristfällig situation.
Det brev som personalen på hemtjänsten Enhet Centrum har skrivit till Motalas politiker berör. De situationer som redovisas svart på vitt är bedrövliga att läsa om och borde inte behöva upplevas av någon. Varken personalen eller de personer som de förväntas hjälpa upplever en bra situation, trots alla individuella kämpainsatser. Frustrationen är tydlig och även om respons har getts ovanligt snabbt av personalnämndens ordförande så krävs det krafttag på många olika sätt.
Självklart finns det många positiva aspekter med Motala kommun, både för invånarna och för de anställda inom de många olika verksamheterna. Men, det är långt ifrån perfekt och gång på gång dyker brister upp inom personalpolitiken. De ansvariga tjänstemännen slåss av allt att döma mot resursbrist och personalbrist samtidigt, vilket är en omöjlig uppgift att besegra.
Huvudansvaret ligger dock inte där, utan hos de styrande politikerna - och i slutändan också på de människor som har röstat fram de som nu har makten. Vi har förmånen att ha folkvalda politiker, som kan avsättas eller ges nytt förtroende i allmänna val. År 2018 är det dags igen att göra din röst hörd. Tänk efter noga vilken ideologi och politik du tror på. Tänk efter noga hos vilka personer du vill lägga ditt förtroende.
Frustrationen hos personalen inom äldreomsorgen verkar tyvärr inte vara unik. Bland annat hanteringen av Villa Ekenäs inom bildningsnämndens verksamhetsområde har upprört många, däribland många anställda. Det finns indikationer på att allt fler lärare söker sig bort från Motala kommun och söker jobb i närliggande kommuner, både stora och små.
Linköpings satsning på avsevärt höjda lärarlöner har basunerats ut och lockar säkerligen till flytt, men även Motalas södra granne Mjölby satsar stort på att höja den pedagogiska personalens löner i årets löneförhandling. Flera olika faktorer samspelar alltså för att dränera Motala kommun på kompetens även inom utbildningsväsendet.
Allt det här händer samtidigt som kommunen förväntas behöva nyanställa hundratals personer varje under många år framöver. Hur möter ansvariga politiker det? Hur kan en på pappret vacker personalpolitik omsättas i handling? Åter igen är det upp till bevis.