Underjordiskt hot mot vattenförsörjningen

Onödiga vattenläckor dränerar samhället på resurser.

Vattenläcka i Varamon tidigare i somras.

Vattenläcka i Varamon tidigare i somras.

Foto: Henrik Gedda

Ledare2021-09-15 05:00
Detta är en ledare. MVT:s ledarsida är oberoende liberal.

Tycker du att vattenläckor är ett återkommande problem? Då har du rätt, för under marken finns en stor underhållsskuld hos vattenledningarna. Förutom att vi måste ha tillgång till rent dricksvatten från källan, i Motalas och Vadstenas fall Vättern, behövs även ett välfungerande distributionsnät. Sådan är dessvärre inte verkligheten.

En sökning på MVT:s hemsida efter ”vattenläcka” ger ett skrämmande stort antal träffar, både över tid och för år 2021. I redovisningen nedan ingår inte fall där MVT har rapporterat om problem inne i enskilda fastigheter, eftersom det normalt sett inte handlar om samhällets infrastruktur utan om fastighetens eget vattensystem.

18 januari: vattnet stängs av för ett antal hushåll i Motala för att en vattenläcka ska repareras. 4 februari: ett tiotal hushåll i Vadstena drabbas under ett antal timmar. 21 februari: en läcka i Borensberg drabbar ett hus och potentiellt flera. 22 mars: en ledning gick av på Drakvägen i Motala med ett antal företagsfastigheter påverkade.

9 juli: hela Motala tätort blir utan vatten på grund av en läcka på Väster. Även Motala lasarett drabbades under en kortare period. 13 augusti: ett antal hushåll i Marieberg är utan vatten på grund av en läcka som har förvandlat en huvudledning till en fontän. 15 augusti: södra Borensberg får vattnet avstängt på grund av en svårfunnen läcka, som dränerar vattentornets kapacitet.

25 augusti: Varamons industriområde och närliggande bostäder drabbas av en läcka, samt att trafiken delvis får stängas av. 13 september: hushåll i Varv och Österstad blir utan vatten på grund av en läcka utanför Ask. Fornåsa och Klockrike riskerar också att påverkas.

Allt det här med arbete, material och förstörda egendomar kostar både tid och pengar. Det bokstavligt talat läcker resurser från samhället. Räddningstjänsten engageras i onödan och kommunernas vatten- och avloppsjour får jobba mer än nödvändigt. Samtidigt drabbas företagare och privatpersoner materiellt och ekonomiskt. Försäkringsbolagen lär på sikt höja premierna utifrån tidigare utfall.

Att exempelvis Alliansen Motala så tydligt har betonat vikten av att öka inslaget av underhåll kring olika kommunala infrastrukturella områden är mycket behövligt. Det krävs dock att det finns en blockövergripande, gemensam bild av att underhållet av vägar, ledningsnät och liknande behöver fortsätta ligga på en hög nivå under många årtionden framöver.

Låt oss hoppas att en sådan enighet gör att ökade resurser för underhåll inte blir en valfråga 2022.