Det har blivit dags att följa upp onsdagens ledare om medborgarundersökningen från Statistiska centralbyrån (SCB). Som tidigare konstaterat ligger Motala kommun mycket lågt inom området demokrati och har flera bottenkänningar när det gäller förtroende och möjlighet att påverka politiska beslut.
Just det där med påverkan är intressant, för vad är det egentligen för motiv som ligger bakom olika beslut? I grunden handlar det för de flesta politiker om en vilja att förändra samhället till det bättre. På liknande sätt agerar tjänstepersoner generellt för att uppfylla politikernas önskemål.
Motiv bakom beslut kan dock vara mer specifika än så. Vissa partier har till och med tydliga kopplingar till intressegrupper av olika slag. På vänstersidan exempelvis fackföreningar, på högersidan exempelvis näringslivet. Det behöver inte vara något fel i det, så länge partierna är tydliga och transparenta med vad som driver och vilka kopplingar som finns.
Problem uppstår däremot när det finns externa parter som styr, men att det inte är tydligt vilka de är och vad syftet är. Det är då vi pratar om korruption. Dess karaktär kan variera, men kärnan är att någon part vinner på ett beslut och det görs utan saklig grund. Om exempelvis pengar är inblandade som motprestation eller om någon gynnas beroende på en vänskapsrelation pratar vi om korruption.
Tillbaka till SCB:s medborgarundersökning, som ställde frågan om den som svarar anser att kommunens verksamheter är fria från korruption. Resultaten från år 2022 visar att 53 procent i Motala kommun svarade ja. Det kan tyckas vara skrämmande lågt – och det är det – men det var ändå över medel i Sveriges kommuner som helhet.
2023 hade däremot andelen som svarade ja på samma fråga sjunkit till 35 procent. Det är bland de sämsta resultaten i Sverige och just den kraftiga negativa förändringen talar sitt tydliga språk. Under det senaste året har medborgarnas upplevelse av att det finns oegentligheter bakom kommunala beslut ökat rejält. Debaclet kring ishallar och vattenland har sannolikt bidragit till misstron, men det måste finnas mer bakom.
Resultaten kommer i ungefär samma veva som att resultaten från Transparency International visar att Sverige har blivit sämre när det gäller att motverka korruption och nu ”bara” är sjätte bäst i världen. Det förklarar ändå inte utvecklingen i Motala. Här krävs det krafttag från både politiker och tjänstepersoner för att återfå medborgarnas förtroende – och det lär dessutom kunna ta många år att göra det.
Förtroende är en färskvara som är svår att arbeta ikapp.