Den tidigare alliansregeringen med Liberalerna (dåvarande Folkpartiet) i spetsen genomförde under sin åtta år vid makten flera stora reformer inom skolans värld. En av de mer omdiskuterade reformerna var (åter)införandet av tidigare betyg från årskurs 6, en reform som nu börjar kunna analyseras.
När Skolverket drygt fem år efter reformens införande redovisar en första utvärdering av införda betyg från årskurs 6 råder det föga förvånande delade meningar om innehållet. Sett till den relativt korta tidsperioden och påverkan från andra parallella reformer är det givet att inga hårda slutsatser kan dras i detta skede. Ändå är det högst relevant att ta en närmare titt på några av slutsatserna, inte minst sådana där kommuner som Motala och Vadstena i hög grad har ansvaret för att agera.
En relevant slutsats som finner belägg i utvärderingen är att det önskningen om ökat fokus på kunskap har infriats. Detta har lett till att lärarna beskriver situationen som att det har blivit lättare för dem att förstå elevernas kunskapsnivå. En på lång sikt helt avgörande förändring är också att lärarna beskriver att det har blivit lättare att identifiera vilka elever som ligger i riskzonen för att inte nå godkänd-nivån.
Det är glädjande att se denna förbättring. Däremot pekar Skolverket på att kommunerna generellt inte har svarat upp mot förändringen, varken genom att tillföra extra resurser för att kunna ge stöd till de berörda eleverna eller genom att lägga fokus på frågan om hur de redan befintliga resurserna riktas. Detta är däremot nedslående att kunna konstatera.
Stödfrågan blir därtill ännu mer relevant när det studeras hur olika typer av elever bedöms hantera de tidigare betygen. Genomgången visar att högpresterande elever i hög grad, 54 procent, uppvisar en bättre kunskapsutveckling än tidigare. Detta är inte någon stor överraskning, men likväl positivt. Samtidigt sägs 25 procent av de lågpresterande eleverna göra detsamma, vilket är en större framgång. Att kunna lyfta denna kategori är väldigt betydelsefullt.
En andel som förvisso är mindre, men ack så mycket viktigare i flera avseenden, är de 12 procent av de lågpresterande eleverna som påvisar en sämre kunskapsutveckling med de tidiga betygen. Dessa elever sägs i Skolverkets utvärdering riskera att tappa motivationen eller ännu värre ge upp hoppet om skolan.
Därför är det oerhört viktigt att kommunerna på det lokala planet verkligen levererar förutsättningar för skolorna, så att de lågpresterande elevernas förtvivlan kan bytas mot hopp och framtidstro. När det nu finns ytterligare ett redskap för att identifiera vilka dessa elever är måste möjligheten användas på bästa sätt, inte minst för att fånga upp de elever som redan i tidigare årskurser borde ha getts stöttande åtgärder.
Att stötta de elever som är i mest behov av särskilt stöd måste vara av högsta prioritet för både politiker och tjänstemän för kommunerna, både nu och framöver. Oavsett när betygen börjar sättas.