Vi lever i ett krisernas tidevarv, där vi fått lära oss att mycket av det vi tagit för givet inte är garanterat. Från sällskapsliv och resor under pandemin, till att vi kan tända våra lampor och har råd att dammsuga under den pågående elkrisen.
Att det gjort avtryck på politiken har knappast undgått någon. Mer intressant är hur många orosmoln kunnat anas redan på förhand utan att lämpliga åtgärder satts in.
Läxan att lära av det bör vara att se över och försöka säkra det kanske grundläggande, som allt för ofta förbisetts. I en debattartikel i Dagens Nyheter (3/10) skriver Pär Dalhielm, vd på Svenskt vatten, om behovet av att säkra svensk vattenförsörjning. Det är inte minst aktuellt i skuggan av klimatkrisen, som riskerar att öka förekomsten av ytterligheterna torka och översvämning i Sverige såväl som övriga Europa.
Behovet av att investera i och renovera svenska avlopp är stort, och eftersatt. Troligtvis är en anledning att rent vatten ur kranen är en sådan självklarhet att det är omöjligt att vinna val på – som politiskt löfte är det nästan i paritet med att lova att himlen kommer vara blå även i framtiden. Med den stora skillnaden att vattenförsörjningen är något som politiken faktiskt aktivt behöver värna om den ska upprätthållas.
Liknande problematik finns med vägunderhållet, och de flesta former av grundläggande infrastruktur alla bara räknar med finns och funkar som det ska. När den inte gör det, däremot, riskerar det att väcka stor ilska. När det offentliga inte klarar att upprätthålla det mest basala och väsentliga är det ett svek som går djupt. Att lösa det först när situationen blivit akut, snarare än att ta höjd och se till att det inte blir för första början, vore önskvärt. Som Dalhielm pekar på kan en vattenkris få minst lika obehagliga konsekvenser som den pågående energikrisen – bland annat för att vattnet är så grundläggande för livsmedelproduktion, och sjukvården.
Och samtidigt begränsas VA-bolagens möjlighet att ta ut vinst av vattenlagen, vilket trots goda intentioner – synen att vatten är en rättighet som inte kan prissättas – kan verka hämmande. Som med alla resurser finns en betydande risk för överutnyttjande om priset är för lågt, utan att pengar som behövs för att täcka upp för underhåll flödar in.
När det idag pratas om att planerade strömavbrott kan bli en konsekvens av effektbristen förlorar svensken tillit till att det finns el i uttaget när det behövs. Låt inte samma sak hända med vattenförsörjningen. Ta tag i problemen innan de eskalerar, och börja med att utreda ett högre pris på vatten.