Polisens övervakningsmöjligheter ökar. Nyligen fick man även klartecken från Datainspektionen att använda mjukvara för ansiktsigenkänning.
Det ökande antalet kameror leder till en större mängd material att gå igenom, då kommer artificiell intelligens väl till pass för att hjälpa till att sålla. Att gå igenom övervakningsfilmer manuellt är tidskrävande, och automatisk bildanalys kortar ner processen. Tekniken kan inte bara användas för att känna igen ansikten – utan kan sålla fram även specifika bilar, kläder eller väskor ur övervakningsmaterial. Att kartlägga en misstänkt gärningsmans rörelsemönster blir avsevärt lättare.
Men massövervakning, och bättre möjlighet att sålla i datan som samlas in, kommer inte utan risker. I en debattartikel i Göteborgs-Posten (30/8) varnar advokaten Peter Hellman för att verktygen kan missbrukas. Ansiktsigenkänning gör det lättare att övervaka även oskyldiga medborgare, och tydliga regelverk behövs för hur tekniken ska användas.
En risk är så kallad ändamålsglidning, då ett verktyg används till annat än sitt ursprungliga syfte. Ansiktsigenkänning har hittills bara godkänts för att gå igenom övervakningsmaterial som ingår i en brottsutredning – men har långt fler möjliga användningsområden, däribland övervakning i realtid. Det kommer krävas transparens från polisen i hur tekniken faktiskt används – både gentemot befolkningen och Datainspektionen.
I mars i år inledde Datainspektionen en tillsyn, för att kartlägga i vilken utsträckning appen Clearview har använts inom svenska myndigheter. Enligt Ekot ska enskilda medarbetare inom polisen ha använt den kontroversiella appen, som identifierar personer med hjälp av bildmaterial som finns tillgängligt på internet via tjänster som Instagram eller Facebook. Detta trots att användning av appen troligen skulle strida mot dataskyddsförordningen.
Ännu mer beklämmande är att polisen testade teknik för ansiktsigenkänning inom ramarna för Rimfrost, utan att Datainspektionen informerats. Dessutom fanns det under testerna inga krav på att de som fick sina bilder behandlade skulle ha någon brottsmisstanke riktad mot sig.
En så slapp respekt för invånarnas personliga integritet håller inte. När övervakningskameror blir en allt vanligare del av stadsbilden blir det nästan omöjligt att inte fastna på bild. Ska invånarna kunna känna sig trygga med att fastna på linsen, måste myndigheterna kunna garantera att deras datahantering går rätt till.