Det är sällan försämringar blir så märkbara på så kort tid. Vårdköernas utveckling sedan Stefan Löfvens regering tillträdde 2014 är explosionsartad. Det är förklaringen till att sjukvården seglat upp som en av de viktigaste frågorna under valåret. Och det är skälet till att statsminister Stefan Löfven på DN Debatt (26/2) utfärdar vallöften om 14 000 fler anställda i vården, ökad fortbildning och förbättrad arbetsmiljö.
Visst är arbetsmiljön ett problem. Den läsvärda rapporten “Lever svensk sjukvård på lånad tid?” från konsultbyrån Boston Consulting Group visar att sjukskrivningar är 70 procent vanligare bland vårdpersonal jämfört med befolkningen i stort. Rapporten påpekar också att antalet undersköterskor blir mindre, vilket ökar belastningen på högskoleutbildade yrkesgrupper.
Men Löfvens löften är försök att behandla symptomen, istället för att ta sig an de systemfel som förstärkts under hans regering. Ett av dem är den ökade byråkratiseringen av vårdapparaten, som Kristdemokraterna tar upp i sin rapport “Sjukdomsinsikt saknas”. Där påpekar KD att Löfven satsar mycket på sjukvårdsområdet, men att nästan allt sker i form av riktade stöd. En “professionsmiljard” ska förbättra landstingens IT. En “patientmiljard” ska minska köerna i primärvården. Och en annan miljard ska åtgärda problemen i förlossningsvården.
Alla dessa satsningar måste särredovisas och följas upp enligt särskilda former. Det gör att vårdbyråkratin på landstingsnivå växer.
Som om inte detta räckte har Löfven-regeringen dessutom infört en reform som gör att klagomål på vården ska riktas direkt till vårdgivaren, istället för till Inspektionen för vård och omsorg. Ett typexempel på en välmenande reform som i praktiken leder till minskad tid för patientmöten.
Visst gjorde sig även Alliansregeringen skyldig till en del riktade statsbidrag. Men man ska komma ihåg att vårdköerna minskade under Kristdemokraternas tid på Socialdepartementet. Kömiljarden, som inte var ett riktat bidrag utan en belöning i efterhand till de landsting som lyckades kapa köerna, var framgångsrik och hade kunnat utvecklas.
Den avskaffades direkt av Löfven-regeringen, och inga av de andra satsningar eller reformer som genomförts har haft positiv effekt på köerna. Snarare tvärtom. Exempelvis operationsköerna har mer än fördubblats sedan 2014.
En sak ska regeringen ha beröm för: förslaget om att centralisera mer av den högspecialiserade vården. Flera utredningar har visat att viss komplicerad vård, som cancervård eller prostataoperationer, tjänar mycket på att bedrivas på ett fåtal platser, där kompetensen och vanan av att utföra vården är hög.
Det ska dock sägas att det är ett förslag som genomförs i bred enighet. Centraliseringen hade skett även med en Alliansregering.
Detsamma kan knappast sägas om de kraftigt växande vårdköerna och den ökade vårdbyråkratin. Där har Stefan Löfven och sjukvårdsminister Annika Strandhäll förbrukat sina förtroenden. Sjukvården behöver en ny regering. (Liberala nyhetsbyrån)