Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, säger till SvD (1/10) att det finns en naivitet kring tillståndet i ekonomin. Men det är inte folk i allmänhet hon pratar om, utan regeringen och Riksbanken.
En rad indikatorer ger henne rätt. Det svenska inköpschefsindexet föll häromdagen till sin lägsta nivå på sex år. Industriarbetsgivarna skriver ned sin prognos för nästa år och pekar på problem för den tyska fordonsindustrin – problem som snabbt sprider sig till svenska underleverantörer. Konjunkturinstitutets barometer bekräftar att industrins ordergång bromsat in efter sommaren. Och Handelsbanken förutspår att den redan mediokra tillväxten i den svenska ekonomin halveras nästa år, till 0,8 procent av BNP.
Samtidigt tror Riksbanken fortfarande på en räntehöjning vid årsskiftet, och att ekonomin ska “tuffa på i hygglig takt de närmaste åren”. Regeringens prognos för arbetslösheten nästa år är 6,4 procent – en siffra som enligt SCB redan är passerad med råge. Redan nu är den verkliga siffran 7 procent. (SVT 18/9)
Den lågkonjunktur som många väntat på verkar alltså närma sig med stormsteg. Men det är inget som gör avtryck varken i regeringens höstbudget eller i Riksbankens prognoser.
För all del: regeringen hade kanske ändå inte gjort något annorlunda. Under den förra mandatperiodens fyra år genomdrev man inte en enda stor reform inom skattesystemet eller för arbetsmarknaden, trots Socialdemokraternas löfte om EU:s lägsta arbetslöshet 2020. De mindre justeringar som gjordes gick dessutom åt fel håll, i form av högre skatter. Regeringen kan förstås också peka på att januariöverenskommelsen sätter ramarna för hur mycket som kan göras.
Men även inom dessa ramar finns det utrymme för reformer. Varken arbetet med den stora skattereformen eller införandet av en “flexicurity”-modell – två viktiga punkter i januariöverenskommelsen – är påbörjade, och rykten säger att skattereformen i den mån den blir av inte lär bli särskilt stor. Etableringsjobben, som syftar till att få in fler nyanlända och unga utan gymnasieutbildning på arbetsmarknaden hade kunnat tidigareläggas om krisinsikt fanns. Sverige står dåligt rustat inför sämre tider. (Liberala nyhetsbyrån)
Joakim Broman