Nyligen presenterade Skolverket sin årliga statistik över skolresultaten för de elever som under våren avslutade årskurs 9. Statistiken visar bland annat gymnasiebehörighet och meritvärde hos Sveriges niondeklassare, som nu har påbörjat nästa viktiga steg i sitt liv.
Grundskolan har tagit slut och fortsatt utbildning inför arbetslivet väntar för de flesta, men det är alldeles för många som på grund av bristande skolresultat får vänta ytterligare minst ett år på att ta klivet in på ett gymnasieprogram.
Sverige som helhet redovisar för våren 2019 en gymnasiebehörighet hos drygt 84 procent av de aktuella eleverna. Pojkarna ligger en procentenhet lägre, efter att ha höjt sig en halv procentenhet. Flickorna ligger drygt en procentenhet högre än genomsnittet, men har dessvärre sänkt sig med 0,8 procentenheter jämfört med tidigare års elever.
Ojämställdheten har därmed minskat på två sätt. Ett av dem är bra, eftersom pojkarnas resultat har förbättrats. Allt fler kommuner och andra huvudmän har uppmärksammat skillnaderna mellan könens prestationer i skolan och arbetar för att pojkarna ska höja sina resultat.
Det andra sättet är däremot väldigt oönskat, eftersom flickornas resultat har försämrats rejält. Det är viktigt att uppmärksamma detta och efterfråga åtgärder, eftersom fokuset på pojkar inte ska behöva påverka flickornas resultat negativt.
En titt på Motalas kommunala grundskolor, med sina 448 elever, visar att drygt 86 procent av eleverna är behöriga till minst yrkesprogram på gymnasiet. Det är alltså något högre än riket. Pojkarna når knappt 84 procent, medan flickorna når knappt 89.
Motsvarande statistik för Vadstenas 93 elever visar att hela 93,5 procent är behöriga till yrkesprogram på gymnasiet. Värdet är anmärkningsvärt högt. Pojkarna når en behörighet på knappt 88 procent och flickorna når nästan 98 procent.
98 procents behörighet. Smaka på siffrorna. Det värdet är ännu mer anmärkningsvärt högt, snudd på orimligt högt. Många kommunpolitiker som ser dessa siffror lär gnugga sig i ögonen en extra sig och likt den gamla rappgruppen Just D fråga sig, hur är det möjligt?
Behörighet är viktigt i sig, men även meritvärden bör studeras. För Sverige som helhet når meritvärdet för 17 ämnen en rekordhög nivå med 229,8 poäng. Pojkar når i snitt 217 poäng och flickor 243,3.
Motala ligger konsekvent snäppet lägre i alla kategorier med 227,5 poäng totalt, 214 för pojkarna och 242 för flickorna. Vadstena ligger över snittet totalt, men därefter skiljer det sig markant åt. Pojkarna ligger långt under rikssiffran, bland annat under Motala, med 210,7 poäng.
Det är i stället anmärkningsvärt lågt, med en så pass hög behörighet som nästan 90 procent. Hur ska man egentligen tolka det? Håller många näsan ovanför behörighetsytan, men inte så mycket mer? Vad betyder det i så fall för de fortsatta studierna?
Flickorna i Vadstena presterar i samma skola väldigt höga 265,6 meritpoäng i snitt. Det är ett otroligt bra resultat, som hedrar alla dessa elever. Samtidigt måste man fråga sig vad orsaken till de enorma skillnaderna mellan könen egentligen är?
Det finns all anledning att återkomma till fler jämförelser mellan kommunerna och framför allt resonemang kring förklaringsfaktorer bakom de minst sagt varierande resultaten i Motala och Vadstena.
Tobias Josefsson