Exempelvis är ett av kommunens allra viktigaste uppdrag att ge barn och ungdomar utbildning inom skolväsendet, men vilken ambitionsnivå ska en kommun i egenskap av huvudman för skolan egentligen sätta? Vad är det som ska mätas?
Enligt skollagen är grundprincipen att varje elev i skolan ska klara godkända betyg i alla ämnen. Det är den utgångspunkt som slås fast att kommuner och andra anordnare av skolverksamhet ska arbeta utifrån.
Betyder det då att kommunerna måste sätta upp ett mål om hundraprocentig behörighet hos eleverna som går ut grundskolan i årskurs nio? Att nöja sig med ett lägre mål än så vore i praktiken att bryta mot lagen, men det vore meningslöst att sätta ett sådant målvärde. Strävan ska alltid vara att alla elever ska kunna klara av skolan, men pragmatiskt sett är det samtidigt inte rimligt att lyckas till hundra procent.
Någonting som inte är lagstadgat är däremot en gymnasieutbildning. Här hade kommunen satt upp ett mål för 2020 om att 75 procent av eleverna skulle klara av en gymnasieutbildning inom fyra år, vilket för de flesta alltså skulle innebära ett extraår på gymnasiet. Utfallet? En rejäl sänkning från 68 till 60 procent.
Det är ett dramatiskt fall som åtminstone delvis hänger ihop med pandemin, men hur hanterar kommunen den negativa utvecklingen framåt? Var är det rimligt att lägga ribban och framför allt hur kan man arbeta för att nå upp till den?
Motala kommun har utifrån läget valt att justera ett antal nyckeltal för år 2021, baserat på ett lägre utfall för år 2020. Målnivån för ungdomars framtidstro var tidigare 100 procent, men justerades ner till 94 utifrån utfallet på 89 procent.
Det är viktigt att förklara förändringar av det här slaget, eftersom målvärden medför tolkningar. Innebär målvärdet på 94 procent att politikerna är nöjda om ”bara” var tjugonde ungdom inte känner framtidstro? Det handlar i så fall om hundratals invånare i denna ålderskategori som saknar framtidstro. Är det rimligt, eller är det bara en orimlig tolkning av målvärdet?
Det går att vända på det och se till den positiva förändringen som eftersträvas, det vill säga att ännu fler ungdomar än tidigare ska känna framtidstro. Trots pandemin som vi går igenom. Det är ingen lätt uppgift, men tolkningen har en helt annan innebörd.
Kommunmål måste finnas för att kunna avgöra om verksamheterna lyckas uppnå det som de förväntas göra, men det är sannerligen inte lätt att välja indikatorer eller att sätta målvärden för dem.