Drivmedelsbranschen ska vara klimatneutral år 2045. Det skriver nio företrädare för svenska drivmedelsföretag ihop med Svante Axelsson, samordnare för Fossilfritt Sverige på Di Debatt (2/12). Under måndagen startade FN:s klimatmöte i Madrid.

Ambitionen är vällovlig. Men är den realistisk? Drivmedelsbranschen pekar bland annat på möjligheterna att använda så kallade Carbon Capture and Storage-lösningar för att fånga in och lagra utsläpp från anläggningar som producerar drivmedel. Men om bränslena som produceras är fossila och förbränningen sker i motorer på vägarna, i luften eller på havet spelar det mindre roll om produktionsutsläppen neutraliserats. 

För att utsläppen ska kunna neutraliseras helt, eller till och med bli negativa, som företrädarna pratar om, måste de fossila bränslena omvandlas till biobränslen. Det i sin tur innebär att vi måste ta exempelvis växande skog i anspråk, och göra drivmedel av den. Det framstår milt uttryckt som en utmaning att framställa så mycket biomassa att man kan ersätta all världens bensin och diesel med den. 

Poängen är dock att vi inte vet hur framtiden ser ut, eller vilka problem den bär med sig. Transportsektorns elektrifiering ser just nu ut att gå mycket snabbt, vilket förstås är positivt. Men det betyder inte att eldrift kommer att vara den allomfattande eller enda lösningen på klimatfrågan inom transportbranschen.

Det är möjligt att biobränslen, vätgas eller helt andra tekniker behövs, antingen som fullskaliga lösningar, överbryggning eller som komplement inom nischade områden. Även om eldrift blir den normala modellen för personbilar kanske flygplan, färjor eller tunga lastbilar bäst drivs med andra tekniker. 

Slutsatsen är att politiken inte bör lägga alla ägg i en korg. Debattörerna har därför helt rätt i att styrmedlen för klimatpolitiken måste vara teknikneutrala och stabila över tid. Det är utsläpp som ska beskattas och utsläppsminskningar som ska belönas, snarare än enskilda tekniker, produkter eller branscher. 

Det är tyvärr långt ifrån en självklarhet i politiska sammanhang. Bonus malus-systemet är exempelvis fullt av politiska bedömningar, där moderna dieselbilar är belagda med straffskatt trots lägre utsläpp än större bensinhybrider. Såväl solceller som vindkraft subventioneras. Sådana spådomar och favoriseringar skulle behöva rensas bort helt från klimatpolitiken. (Liberala nyhetsbyrån)