Region Östergötlands varsel av 900 anställda kom för vissa som en chock i onsdags. Bedrövelse och irritation varvas med sorg och uppgivenhet hos anställda, vårdtagare och politiker. De allra flesta tycker, tänker eller känner någonting kring det som nu sker i kölvattnet av sjukvårdens ekonomiska kris.
Hur påverkas kommuner som Motala och Vadstena? Regionens besked om storvarsel kommer naturligtvis olämpligt, inte minst för att ekonomin är tuff för de allra flesta kommuner just nu. Regionens neddragningar kommer med allra största sannolikhet medföra att kostnader kommer att vältras över på kommunerna, åtminstone att döma av hur det brukar bli när regioner genomför stora förändringar.
Därför måste kommunerna nu vara på sin vakt mot Region Östergötland. Dokumentera, granska, ifrågasätta, följa upp, studera inkomna fakturor noga. Redan i dag finns det tendenser att regionen på sina håll fattar beslut om att patienter på sjukhus bedöms vara redo att tas hem till kommunen. Därmed börjar regionen ta betalt av kommunerna för sjukhusplatser, till dess att kommunens mottagande hinner bli klart. När det tittas närmare på saker visar det sig dock ibland att patienterna inte alls var redo för hemgång.
Några läsare kanske tycker att det här påståendet innebär att så misstro mellan kommunerna och regionen, men det är rent krasst så det kan se ut i dag. Kommunerna måste se om sitt eget hus och vakta sina skattebetalares pengar, även gentemot andra offentliga institutioner.
Samtidigt ska kommunerna i det läge som nu har dykt upp se till att vara opportunistiska och dra nytta av regionens kris inom vården, när chansen ges. Att det nu talas om 900 varsel innebär att det är väldigt många kompetenta personer inom vården som blir tillgängliga på arbetsmarknaden. Där ska Motala, Vadstena och för den delen övriga kommuner i regionen försöka ta vara på läget – om de är smarta.
När det är svårt att få tag på personal inom vård och omsorg gäller det för kommunerna att se till att stå redo med öppna armar, för att exempelvis kunna anställa de undersköterskor som är så välbehövliga i verksamheten.
Avslutningsvis är det trist att behöva konstatera att uttalandet från statsminister Ulf Kristersson (M) om att ”regeringen är beredd att satsa ytterligare resurser för att stoppa uppsägningar” bara verkar bli ett luftslott. Det börjar bli lite för mycket av brutna löften från hans sida för att trovärdigheten ska klara sig oskadd.
Fråga exempelvis de potentiellt 900 varslade personerna i Region Östergötland om vad hans löfte är värt.