Tidigare i år tog Västerås stad beslut om att lägga ner sin lokala flygplats, på grund av en ekonomisk kalkyl som helt enkelt inte gick ihop.
I den nya rapporten “Vingar för skattepengarna”, utgiven av Timbro, synas de kommunala och regionala flygplatsernas lönsamhet mellan 2012 och 2018. Under den tidsperioden har de kommunala flygplatserna redovisat förluster på mellan 300 och 450 miljoner per år – vilket uppgår till 2,7 miljarder under hela sexårsperioden.
Enligt Trafikverket behöver en flygplats runt 400 000 resande per år för att klara av att gå med nollresultat, vilket bara en av de kommunala flygplatserna – Skellefteå Flygplats – når upp till. Enligt rapporten är en betydande förklaring till den dåliga lönsamheten det så kallade Nav-ekersystemet. De stora centrala flygplatserna, såsom Arlanda och Bromma, utgör nav och kan erbjuda ett större reseutbud. Från de mindre orterna är det färre som reser, och flygplatserna finns mest för att erbjuda transportlinjer till de större naven, vilket ger sämre lönsamhet.
För de lokala flygplatserna som ägs av statliga Swedavia är det ett mindre problem – då företaget kan täcka upp förlusterna för de mindre flygplatserna med vinsterna från de större. Den möjligheten har dock inte kommunerna – vars underskott istället täcks av statliga och kommunala bidrag. För tio av flygplatserna utgör offentliga stöd över hälften av intäkterna. Skattebetalarna får alltså täcka upp för den bristande lönsamheten. Flera flygplatser – däribland Hagfors, Torsby och Pajala – visar på förluster på över 1 000 kronor per passagerare.
Dessutom riskerar den offentliga finansieringen ibland att gå på tvärs med miljömålen. När flygskatten infördes – och resandet minskade – betalades offentliga stöd ut för att kompensera för flygplatser som drabbades.
Det är en märklig politik som drar åt två håll. För all del är inte frågan om små flygplatsers livskraft enbart en ekonomisk fråga. Det finns exempel på vägar och järnvägar som inte heller är samhällsekonomiskt lönsamma, men där det offentliga ändå väljer att upprätthålla infrastrukturen. Flyget erbjuder också vissa fördelar mot andra transportslag – främst den snabba restiden – som kan göra det värdefullt för mer avlägsna orter.
Enbart snabbare restider är dock inte tillräcklig motivation för en kommunalägd flygplats – åtminstone inte för mer centralt belägna städer. “Vingar för skattepengarna” visar att det finns ett flertal flygplatser där skattebetalarnas pengar tycks göra högst tveksam nytta, och som helt enkelt borde sluta subventioneras.