Förslaget betyder att kolsänkan, alltså mängden koldioxid som binds av träden, ska öka. Enligt Wiesner går det bara med kraftigt minskad avverkning.
Det är delvis sant. Ju mindre avverkning, desto större kolsänka, åtminstone på kort sikt. Men sedan 2012 har gapet mellan tillväxt och avverkning minskat i alla delar av landet utom Norrland. Sverige plockar alltså ut mer från virkesförrådet. Ändå har ungefär lika mycket kol bundits i skogen de senaste tio åren. Kolsänkan består, trots ökad avverkning.
Dessutom kan den avverkade skogen användas till nyttiga saker som textilier, betongersättning och biobränslen, som tränger ut andra utsläpp. Med nya tekniker som fångar och lagrar koldioxid och elektrifiering av tung industri och transporter är Sverige, med dagens skogsbruk, inte långt från nettonollutsläpp.
Mellan 1990 och 2019 stod svenskt markbruk för ett årligt nettoupptag av våra växthusgaser på i snitt 38 miljoner ton koldioxidekvivalenter, enligt Naturvårdsverket. Det är mer än vad nuvarande EU-regler kräver. Enbart skogen fångar ensamt runt 70 procent av Sveriges utsläpp. Det måste värnas.
Ägandefrågor är viktiga, både principiellt och ekonomiskt. EU-kommissionen ser inte att svensk skog i grunden är både ett historiskt och långsiktigt intresse. Som Wiesner framhåller skulle en kraftigt minskad avverkning leda till tiotals miljarder kronor i BNP-bortfall. Förslaget slår hårt mot hundratusentals klimatnyttiga skogsägare.
Runt år 2050 behöver Sverige ungefär dubbelt så mycket som dagens råvaruuttag för att bryta importberoendet av rundvirke och bioenergi och klara Parisavtalets mål, enligt en rapport från SLU. Då behövs mer mark som idag är undantagen användas. Det är långa perspektiv, men träd växer långsamt. Vad politiken väljer i dag gör skillnad. Svensk skog är redan i dag övertecknad som kolsänka, biobränsleproducent och klimatsmarta material.
Frågan är dock vem Wiesner vänder sig till. Regeringen tycker likadant om EU:s krav på ökad kolsänka som C: Det "åtagande som tilldelats Sverige till år 2030 bör sänkas", skriver man i ett fakta-PM från augusti. EU-kritiken framstår som en inlaga i regeringsbråket mellan C och MP.
Det finns dock ett grundmurat motstånd bland många svenska och europeiska politiker mot användning av skogen. Miljörörelsen kallar produktiv skogsmark för virkesåkrar. Men precis som bönder får plöja sina åkrar bör skogsägare få nyttja virket.