Svenskarna blir fattigare för varje dag. Ungefär så kan man sammanfatta växelkursens utveckling de senaste åren. En euro kostar idag nästan 11 kronor, en dollar nästan 10. 

Jämför det med åren efter den globala finanskrisen, då Sverige lyftes fram som ett framgångsexempel internationellt. Alliansregeringens hantering av bankkrisen hade blivit förebild för många länder, och den relativt starka svenska ekonomin gav en skjuts till kronkursen. I mars 2013 kostade en dollar 6,52 kr och en euro 8,34. 

Historiskt har det funnits både för- och nackdelar med en svag krona. Även om vi får mindre för pengarna när vi åker på semester eller handlar från andra länder på nätet brukar svenska exportföretag gynnas av att deras varor blir billigare för köparna. 

Men som Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, säger till näringslivets nyhetstjänst Fplus är det en sanning som inte håller längre: “Förr kunde man sälja en produkt som hade förädlats inom landet och som därefter kunde säljas vidare till andra länder. Men det är nya tider vi lever i. Nu har produktionskedjan blivit mer komplex, råvaror och insatsvaror importeras i högre utsträckning innan slutprodukten kan exporteras.”

Globala värdekedjor och importerade insatsvaror innebär alltså att svenska företag numera inte “dopas” av en svag krona, utan i minst lika hög utsträckning drabbas. 

Det är inte heller det enda som verkar ha förändrats. Robert Tenselius, ekonom på Teknikföretagen, pekar i en rapport på att de svenska arbetskraftskostnaderna – löner och löneskatter – stiger mer än omvärldens. Det är något som är tänkt att förhindras av den svenska lönemodellen, där den exporterande industrin ska vara löneledande. “Vi har fortfarande höga löneökningar, men det kompenseras inte längre av hög produktivitetstillväxt”, sa SEB:s valutastrateg Richard Falkenhall till nyhetssajten Bloomberg i våras (8/5). 

Utvecklingen behöver vändas. Riksbanken kan inte få hela skulden för den svaga kronan, men det står klart att penningpolitikens principer behöver ses över. Negativ ränta och stora mängder “nytryckta” pengar tycks ha gjort större skada än nytta. Ändå ropar Riksbanken på högre löneökningar, som riskerar att försämra konkurrenskraften ännu mer, eftersom man stirrar sig blind på inflationen. Om det paradigmet får råda lär svenskarna fortsätta att bli ännu fattigare. (Liberala nyhetsbyrån)

Joakim Broman