Fullt så tomt som på bilden är det inte, men under september-oktober 2024 hade 39 procent av eleverna på Carlsunds utbildningscentrum i Motala en frånvaro på över 15 procent.
Varje månad följer bildningsnämnden i Motala upp frånvaron i de olika skolformerna. Det är klokt att det görs, med tanke på hur viktig skolnärvaro är för elevernas studieresultat. Att politikerna på ett så tydligt sätt signalerar att de bryr sig om elevernas närvaro borde noteras även i skolmiljön och stärka personalen i arbetet med att minska frånvaron, vilket verkligen behövs.
En vanlig siffra att titta på är hur stor andel av eleverna som är frånvarande 15 procent eller mer av tiden. Att vara det brukar ge konkret negativa effekter på skolresultaten och sänder samtidigt en signal om att någonting kanske inte riktigt är som det ska.
Siffrorna för perioden september-oktober denna höst visar att andelen elever i Motala kommun som har en sådan problematisk frånvaro ser ut på följande vis. Förskoleklass 14 procent, övriga lågstadiet 12 procent, mellanstadiet 16 procent, högstadiet 33 procent och gymnasiet 31 procent.
Läs och begrunda. Det är minst sagt skrämmande siffror att ungefär var tredje elev i både högstadiet och gymnasiet är frånvarande en så stor del av skoltiden. Hur ska dessa elever kunna klara av att ta till sig undervisningen på ett rimligt sätt för att ha en chans att klara av att nå godkända betyg?
Samtidigt som vi konstaterar att frånvaron i skolorna är alldeles för hög måste vi också fundera på varför det ser ut som det gör. Vad är det som gör att så många elever inte är i skolan? Vad finns det för förklaringsfaktorer bakom statistiken?
Är det situationen i klassrummet som brister? Handlar det om den övriga skolmiljön? Hur är det sociala klimatet eleverna emellan? Har sociala medier en betydelse? Hur fungerar vuxenlivets närvaro i elevernas vardag? Frågorna är många och svaren både varierande och komplexa.
Det handlar samtidigt inte bara om ogiltig frånvaro, klassiskt sett kallat skolk, utan även om giltig frånvaro som sjukdom och ledighet. Det är viktigt att ha med sig i sammanhanget, eftersom det i många fall är föräldrar som anmäler frånvaro via skolans digitala system.
Det är inget konstigt med att ha en del frånvaro. Vi blir sjuka ibland och det måste vi tillåta oss att vara. Men, samtidigt kan det finnas ett mörkertal inom den giltiga frånvaron, när föräldrar försöker att skydda sina barn från det negativa som de upplever i skolans värld. Förståeligt, men i längden kontraproduktivt.
Avslutningsvis ska det i sammanhanget sägas att frånvaron hos eleverna i Motala var ännu högre för ett år sedan. Även om skillnaderna är små har det åtminstone på marginalen gått åt rätt håll, men alla från politiker till skolpersonal måste fortsätta att arbeta för att förbättra förutsättningarna för att öka elevernas närvaro.