SjÀlvklart kan Biden slÄ Trump

Joe Bidens inbrytningar bland arbetarvÀljare, afroamerikaner och i medelklassförorterna Àr ett styrkebesked.

Efter tisdagens framgÄngar i Demokraternas primÀrval Àr Joe Biden favorit till att bli partiets kandidat i presidentvalet i november.

Efter tisdagens framgÄngar i Demokraternas primÀrval Àr Joe Biden favorit till att bli partiets kandidat i presidentvalet i november.

Foto: Marcio Jose Sanchez/AP/TT

Ledare2020-03-06 05:00
Detta Àr en ledare. MVT:s ledarsida Àr oberoende liberal.

USA:s presidentval i november ser ut att bli en kamp mellan Donald Trump och Joe Biden.

Bidens frÀmste utmanare i Demokraternas primÀrval Bernie Sanders har visserligen god chans att samla ungefÀr lika mÄnga röster inför partiets konvent i juli, dÄ en kandidat ska utses. Men efter tisdagens styrkedemonstration i stater som Virginia, Texas och Minnesota lutar det ÀndÄ Ät Biden.

Han har kraftig medvind, kan sannolikt rĂ€kna med massivt finansiellt stöd frĂ„n nyssrivalen Michael Bloomberg som hoppade av i onsdags, och har i praktiken hela Demokratiska partiet i ryggen. 

Bernie Sanders anhĂ€ngare ylar om cyniskt rĂ€nkspel bakom kulisserna, men det ekar ihĂ„ligt. Bidens finansiella resurser Ă€r inte i nĂ€rheten av Sanders. Statistik frĂ„n tisdagens 14 primĂ€rval visar dĂ€rtill att han var rĂ€tt ohotad bland arbetarvĂ€ljare och svarta – för Demokraterna avgörande vĂ€ljargrupper som Bernie Sanders försökt nĂ„ ut till, men i allt vĂ€sentligt misslyckats med. 

Att partiet sluter upp bakom sin egen Ă€r ocksĂ„ ganska rimligt. Joe Biden har varit vicepresident och demokratisk senator i nĂ€stan 40 Ă„r. Bernie Sanders Ă€r inte Demokrat och stĂ€llde upp som partikandidat första gĂ„ngen 2016. Lek med tanken pĂ„ att svenska S sjanghajades av en outsider som vĂ€grade bli medlem och likstĂ€llde partiet med Moderaterna – det torde vara svĂ„rt ocksĂ„ för socialdemokrater med Bernie-feber att stĂ„ ut med.

Den stora frĂ„gan nu Ă€r ifall Biden kan slĂ„ Trump. Den forne vicepresidenten Ă€r egentligen ingen sĂ€rskilt stark kandidat, och lĂ„ngt ifrĂ„n ett fenomen som Obama, Trump eller till och med Sanders, vars kampanjmöten lockar tusentals. 

Men inbrytningarna bland arbetarvĂ€ljare, afroamerikaner och i medelklassförorterna Ă€r ett styrkebesked, liksom de stora röstantalen. Att Hillary Clinton förlorade 2016 berodde mycket pĂ„ att mĂ„nga och viktiga vĂ€ljare stannade hemma. 

Biden Ă€r ocksĂ„ starkare Ă€n Clinton bland de knappt hundratusen helt avgörande vĂ€ljarna i Michigan, Pennsylvania och Wisconsin som röstade pĂ„ Obama 2008 och 2012 men bytte till Trump 2016 och dĂ€rmed i princip gjorde honom till president. 

Trump kommer att bli svĂ„rare att slĂ„ i Ă„r. Republikanska partiet har i praktiken blivit en personkult, sittande presidenter har ett övertag, han har mer pengar Ă€n förra gĂ„ngen och framför allt en förmĂ„ga att nöta ner motstĂ„ndare som saknar motstycke. 

Men ohotad Àr han inte. En majoritet av amerikanerna ger honom alltjÀmt underkÀnt i mÀtningar. Mitt Romney vann i sjÀlva verket fler röster i Wisconsin 2012 Àn Trump gjorde 2016. Och tar Coronaviruset fyr pÄ riktigt kan vad som helst hÀnda. Har det mestadels hyggliga amerikanska folket en suck, röstar de bort Trump i november. (Liberala nyhetsbyrÄn)

Arvid Åhlund