Kortsiktiga poänger eller långsiktiga visioner, positiv vilja eller negativ ilska – vad är det som får dig att lägga din röst på ett visst parti?
Ett intressant område inom nationalekonomin, som dessvärre är mindre känt för allmänheten, är det som hanterar ”rationella beslut”. Stora delar av de ekonomiska teorierna baseras på att vi som människor agerar på olika sätt, exempelvis nyttomaximerande. När vi ställs inför ett val med olika alternativ förutsätts vi på ett logiskt sätt värdera dem och göra det objektivt sett korrekta valet som gynnar vår egen sak.
Det är många gånger en relevant utgångspunkt i teorin, men begreppet rationalitet behöver ständigt utvärderas och omvärderas. Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, slarvigt kallat ”nobelpriset i ekonomi”, gick 2017 till den amerikanske ekonomen Richard Thaler just för hans arbete med att koppla ihop psykologi med ekonomiskt beslutsfattande. Människor är i verkligheten inte så rationella som de har antagits vara.
Utan att gå in på detaljnivå i forskningen är delar som att människor värderar föremål högre när vi själva äger dem, på vilket sätt människors känsla för rättvisa återspeglar sig i ekonomiska beslut och att människor lätt faller för kortsiktiga frestelser värda att nämna. Detta är kanske inga större överraskningar, men att konkretisera dem och sätta in denna typ egenskaper hos människor i ett sammanhang blir det mer intressant.
Vad är det egentligen som får människor att rösta på ett visst sätt? Om vi bortser från bortkastade röster på ”partier” som Satanistiskt initiativ, Bajenpartiet och Tengil finns det olika saker som vägleder väljarna inför beslutet att välja en viss valsedel.
En aspekt på urvalsprocessen är om det positiva eller det negativa är viktigast. Röstar människor för en politik de tror kommer att göra världen bättre eller röstar de emot något de inte tycker om? Relaterat är även tidsperspektivet, är det de långsiktiga framgångarna eller de kortsiktiga delsegrarna som anses vara viktigast? Hur tänker du, vad är det som driver just dig?
En högst ovetenskaplig men likväl observation är att det inför många val dyker upp frågor som i slutspurten av valrörelsen får stort genomslag. Skandaler och stridsfrågor lockar till löpsedlar och uppmärksamhet. Inför valet 2010 kom exempelvis utförsäkringarna och deras livsavgörande konsekvenser för individer att lyftas fram stort i media, men frågan är hur stor skillnad dessa frågor verkligen gör för den större bilden. De kan på marginalen ha viss effekt, men samtidigt en högst måttlig betydelse för det totala valresultatet.
Protester och motreaktioner är sunda, då de visar att människor bryr sig. Likgiltighet är en av de farligaste inställningarna hos mänskligheten och ilska som drivmedel ska absolut inte underskattas. Många ger sig in i politiken tack vare ett ”negativt” engagemang, eftersom de vill förändra något och bidra till ett bättre samhälle. Sådan konstruktivitet och framåtanda behöver vi mer av. Låt oss hoppas att detta i högre grad kommer att prägla valrörelserna 2018. Låt oss fokusera på vad vi vill åstadkomma, i stället för motsatsen.