Enligt SKR innebär god ekonomisk hushållning att ha "goda förutsättningar för att i ett mer långsiktigt perspektiv klara ekonomin och den kommunala verksamheten”.
Det yttrades många ord under Motalas kommunfullmäktige i måndags. Några av dem bildade dessutom ett budskap som etsade sig fast ordentligt hos den lyssnande ledarskribenten. Ett budskap som skulle kunna ha skapat stora rubriker och till och med rejäla konflikter i det lokala politiska livet.
Budskapet i fråga är oenigheten om huruvida Motala kommun uppfyller kravet på god ekonomisk hushållning eller inte. Det kan låta byråkratiskt och krångligt, vilket det också är, men det är samtidigt väldigt viktigt för en kommun att just uppfylla dessa krav.
Den som drog igång den potentiella konflikten i Motalas politiska värld var oppositionsrådet Elias Georges (S). Han gjorde någonting så uppseendeväckande som att öppet gå emot revisionens bedömning att resultatet i delårsrapporten för januari-augusti 2024 är ”förenligt med de finansiella målen och de verksamhetsmål som finns för kommunen”.
Han klargjorde att han inte delar revisionens åsikt att kravet på god ekonomisk hushållning uppfylls. Det får sägas vara ovanligt att något sådant sker. Revisionen ger man sig inte på hur som helst, särskilt inte i opposition. Revisionens ordförande tillhör nämligen oppositionen och i Motalas fall dessutom Georges eget parti.
Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) innebär god ekonomisk hushållning i korthet att en kommun ska ha ”goda förutsättningar för att i ett mer långsiktigt perspektiv klara ekonomin och den kommunala verksamheten”. Den måste alltså klara av att överleva över tid, sett till både plånbok och verksamhet. Det är enkelt, men där upphör all enkelhet.
Det är nämligen kommunen själv som via riktlinjer ska besluta om vad det innebär. I Motalas fall beskrivs begreppet i målområde 9 i det lokala utvecklingsprogrammet, men där strösslas det verkligen med värdeord och svårtolkade formuleringar.
Hur bedöms odefinierade uttryck som ”stark styrning”, ”kontroll”, ”ska bidra till”, ”i hög grad” och ”ska eftersträva”? Innebär ”ska eftersträva” att målet är uppfyllt om kommunen har försökt – även om resultatet i sig skulle vara uselt?
Det finns mätvärden som arbetet utvärderas med, men Georges konstaterade själv att tre av de fem punkterna för "god ekonomisk hushållning" lyser rött (inte godkänt). Bara två lyser grönt (godkänt), vilket gör att det är svårt att förstå att revisionen ger godkänt som helhetsbetyg.
Revisionens korta svar på Georges invändning var att "prognoser, åtgärdsplaner och uttalanden" gör att de gör en annan bedömning. Utifrån den information som finns tillgänglig är det dock svårt att förstå varför revisionen gör det, vilket blir ett problem i sig.
Det blir intressant att se vilken fortsättning som följer av denna konflikt.