Ledare: Politiserad PISA hjälper inte skolan

Ministerns lycka berodde dock sannolikt på stora glädjekalkyler från såväl granskaren OECD som ansvarig myndighet Skolverket. Det framkom i en granskning av Expressen i somras (2/6).

Enligt OECD:s regelverk får som högst 5 procent av de elever som ska skriva provet uteslutas. Det för att mätningen ska ta hänsyn till elever med kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning samt nyanlända med bristande språkkunskaper. I senaste PISA-mätningen tog Sverige bort 11 procent av eleverna. De flesta kom från gruppen med lägre språkkunskaper. 

Enligt Expressens granskning har Skolverket dessutom räknat fel på storleken av denna grupp. Konsekvenserna är dramatiska. Dels kan felet innebära att elever som varit i landet och skolsystemet i flera år inte räknats in i statistiken för vilka som ska göra PISA-testet. Det strider mot OECD-reglerna.

Dels skulle förbättringen mellan 2015 och 2018 i själva verket vara en försämring, om man tar hänsyn till hela elevgruppen och de genomsnittliga resultaten för elever med utländsk bakgrund. Men ingen vet med säkerhet. Lagen tillåter inte redovisning av uppdelningen mellan de som uteslutits på grund av bristande språk eller funktionsnedsättning.

I en ny granskning (1/10) av sina egna resultat ger OECD återigen grönt ljus åt Sverige. I princip säger man att oklarheterna är okej eftersom Sverige hade väldigt många utländska elever vid provtillfället. Det framstår som ett oerhört politiserat svar på kritiken mot de svenska PISA-resultaten.

Poängen med att få en objektiv extern bedömning av alla elevers kunskapsnivå är att förstå vad i skolan som är bra respektive dåligt. Styrkan i PISA är att resultaten är jämförbara över tid. Då kan man enklare förstå vilken utbildningspolitik som fungerat. När reglerna ändras på det vis som nu skett går det inte längre att jämföra de svenska resultaten över tid eller gentemot andra länder. Vi vet inte längre hur svensk skola ligger till. 
 
I en kommentar till OECD:s nya granskning säger Anna Ekström att det trots ”de här bristerna” är viktigt att de svenska resultaten står sig. Men en utbildningsminister ska inte sopa problemen under mattan och ge beröm för att resten av golvet ser bra ut.

Dagen före granskningen presenterades meddelade Riksrevisionen att man inleder en granskning av PISA-haveriet. Det är bra. Utöver oklarheter kring de många uteslutningarna hade Sverige 2018 en ovanligt hög andel som inte skrev provet trots att de valts ut.

Flera rektorer har till Skolverket erkänt att elever som gått i svensk skola en längre tid men som har dåliga språkkunskaper inte tillåtits skriva PISA-testet. Detta för att rektorerna oroar sig för hur ett dåligt resultat skulle påverka elevens hälsa. Det är inte tillåtet, enligt OECD.

PISA-testerna är inte till för att Sverige ska få “godkänt” av vare sig OECD eller någon annan. De är till för att vi ska förstå hur väl svenska elever och lärare presterar. Därför måste Riksrevisionen gå till botten med vad exakt det var som landets utbildningsminister och övriga Skolsverige egentligen hade fog för att glädjas åt i vintras.