Den här inriktningen varade i 26 år, men efter att det nationalkonservativa partiet Lag och rättvisa (PIS) tog makten har flera av de framsteg som gjorts gått förlorade. I söndags gick landet till val och hade ännu en gång möjligheten att välja mellan ett öppet och ett auktoritärt Polen. Resultatet var tyvärr nedslående för de som önskar ett enat Europa.
Det var länge osäkert om presidentvalet i Polen skulle kunna genomföras på grund av coronapandemin. Till slut kunde den första omgången slutföras den 28 juni. Två kandidater gick vidare till nästa omgång – den sittande presidenten Andrzej Duda, med kopplingar till regeringspartiet PIS, och högerliberalen Rafal Trzaskowski, borgmästare i Warszawa.
Det finns en viss ironi i att ett parti som kallar sig själva för Lag och rättvisa återkommande har gett sig på de demokratiska rättigheterna. De senaste fem åren har regeringen kontinuerligt attackerat de fria medierna och rättsstaten. Polen har sedan 2015 tappat 30 placeringar i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex och journalister som skriver kritiskt om regeringen har hotats med fängelsestraff. ”Illojala” domare i Högsta domstolen har avsatts till förmån för domare med kopplingar till PIS. De har återkommande attackerat minoriteter – mest känd är kanske deras kampanj mot hbtq-personer – men de har även gett sig på judar och muslimer och anklagat dessa för att inte vara riktiga polacker. För många medborgare var det här oväsentligt, eftersom PIS samtidigt har höjt barnbidraget och sänkt pensionsåldern.
Under valrörelsen har den regeringskontrollerade statstelevisionen helt fungerat som en propagandakanal med uppgift att hylla regeringspartiet. Att ta sig fram som opposition när medierna gör sitt yttersta för att smutskasta är tufft. I den första valomgången vann Duda med nästan tio procentenheter, men ändå har det varit nagelbitande jämnt i opinionsundersökningarna inför den andra omgången. I vissa undersökningar skiljde det endast en procent. De tidiga resultat som kom in under måndagsnatten visar att nationalkonservativa Duda ser ut att vinna valet med en knapp marginal. Det är en liten skillnad som har stor påverkan.
Hoppet om att återigen få ett västvänligt Polen ser därmed ut att ha fått ett betydande bakslag. Det är inte enbart en förlust för Polen, utan även för Sverige och EU. Polen har varit en nära handelspartner och bundsförvant inom EU, särskilt när det gäller säkerhetsfrågor rörande Ryssland, men de senaste åren har vi glidit allt längre ifrån varandra. En vinst för liberalen Trzaskowski hade kunnat innebära ett närmande till Sverige och en positiv kraft inom EU. Istället verkar det som att Polen valt protektionism och att fortsätta den inslagna vägen mot en ”illberal” demokrati.
Polens presidentval blev en förlust för Sverige och EU
När Berlinmuren föll i november 1989 blev det startskottet för en ny era i Polen och kort därefter hölls det första parlamentsvalet i modern tid. En politik som gick ut på att landet skulle demokratiseras och bli en del av det liberala Västeuropa togs fram.
Presidentval. En vinst för nationalkonservativa i Polens presidentval innebär en förlust för Sverige.
Foto: Czarek Sokolowski
Detta är en ledare. MVT:s ledarsida är oberoende liberal.