Konkurrens är i många fall någonting positivt. Det ställer krav på att leverera, det skapar incitament att förbättra sig och det driver utvecklingen framåt. Utan relevant konkurrens hade många av dagens uppfinningar och lösningar inom både bolag och offentliga verksamheter aldrig funnits. Det hade medfört högre kostnader och sämre lösningar – men dåligt hanterad konkurrens kan potentiellt få precis samma effekt.
Konkurrens löser inte världens alla problem. Vissa saker gör sig inte bra i en konkurrensutsatt värld, men vad man räknar in i den kategorin beror bland annat på ideologi och andra faktorer. Nationalekonomen tittar exempelvis på det som kallas naturliga monopol, som infrastruktur i form av vägar och järnväg, medan kommunisten och marknadsliberalen har två andra, vitt skilda ideologiska utgångspunkter.
Ett sätt att uppnå konkurrens inom verksamheter i offentlig sektor är att använda sig av upphandlingar, där olika aktörer kan få lämna anbud på att ta över en viss verksamhet under en viss tidsperiod. Ibland har det stor framgång både ekonomiskt och sett till det som levereras, medan det andra gånger medför både högre kostnader och sämre service.
Upphandlingar är inte heller någon mirakelmedicin, särskilt inte när den part som upphandlar är dålig på det och därtill inte följer upp eller utvärderar det som efter upphandlingen ska utföras. Därför är det av mycket stor vikt att vid en upphandling göra på rätt sätt. Det krävs en genomtänkt plan och en ordentlig konsekvensanalys i förväg, samt uppföljning och utvärdering i efterhand.
Socialnämnden i Motala beslutade nyligen om att upphandla den verksamhet som just nu drivs i kommunal regi på Strömsborgs äldreboende. Det hade kunnat vara ett tämligen odramatiskt och logiskt agerande, om det hade skötts på rätt sätt. I stället är det amatörmässigt hanterat av den politiska ledningen, där nämndens vice ordförande Anna Lust (M) får ta smällen utåt.
De negativa effekterna av ett snabbt och ogenomtänkt beslut är tydliga. Personal som gråter. Hur kan det accepteras? Osäkerhet, oro och ovisshet på alla plan. Hur kan det vara möjligt? Analysen, som det förvisso också beslutades om, borde ha varit på plats innan beslutet om upphandling fattades.
”Så här får det inte gå till" är budskapet från kommunalrådet Kenneth Söderman (L), medan oppositionsrådet Elias Georges (S) konstaterar att ”det här känns inte seriöst”. För ovanlighetens skull är det bara att hålla med både den styrande konstellationen och oppositionen samtidigt. Så här får det inte gå till, det här känns inte seriöst.
Kommunikationen inom Alliansen Motala fungerar uppenbarligen inte tillräckligt bra. Om den hade gjort det hade den aktuella situationen med intern kritik som framförs offentligt nämligen aldrig uppstått.
När den politiska oförmågan till tätt samarbete på det här sättet tydligt manifesteras inför öppen ridå väcks fler frågor. Hur förankras politiska beslut inom Alliansen och hur bereds ärenden inom nämndernas områden? Är situationen hållbar?
Konkurrens och upphandling kan vara två vackra ord, men när de missbrukas kan de i stället förvandlas till någonting helt annat. Den här hanteringen är inte värdig en svensk kommun år 2020. De anställda förtjänar mycket mer än så.
Tobias Josefsson