För vissa är pensionen efterlängtad och något att räkna ner dagarna till, medan andra hellre vill skjuta upp diskussionen så länge som möjligt. Oavsett om pensionen är efterlängtad eller inte uppger en majoritet av alla svenskar att de är oroliga för hur ekonomin ska gå ihop när det väl är dags (Dagens PS 23/9 -21). Samtidigt uppgick pensionssystemets överskott till 1 200 miljarder den sista december, och Pensionsmyndigheten förutspår att överskottet bara kommer att fortsätta växa de närmsta åren. Trots det enorma överskottet går Socialdemokraterna till val på att höja avgifterna till pensionssystemet, något som riskerar att bli en skattehöjning på arbete och företagande.
Den nuvarande nivån på inbetalningarna och de värdeökningar som skett genom AP-fonderna har gjort att tillgångarna i pensionssystemet fortsatt att öka. Idag överskrider tillgångarna skulderna, det vill säga de pensioner man lovat att betala ut i framtiden, med goda marginaler. Om förhållandet hade varit det motsatta, att skulderna varit högre än tillgångarna, hade pensionerna sänkts utan att riksdag eller regering hade behövt agera, genom att den så kallade pensionsbromsen aktiverats. Hur ett överskott ska hanteras finns det däremot inget beslut kring. Redan 2004 lämnade Pensionsmyndigheten över en utredning till den dåvarande regeringen där de föreslog att överskottet ska kunna delas ut när det gått över 10 procent. Men trots att det snart gått 20 år har det fortfarande inte tagits något beslut, och överskottet har växt till 1 200 miljarder, motsvarande 12 procent.
I DN (21/2) öppnar finansminister Mikael Damberg (S) upp för att det ska vara möjligt att göra utdelningar från överskottet, men enbart om inbetalningarna först ökar. För att öka inbetalningarna ska arbetsgivare betala en högre avgift till pensionssystemet för sina anställda. Den högre avgiften ska möjliggöra högre pensioner, men höjningen riskerar samtidigt att göra det dyrare att anställa och minska löneutrymmet hos företaget.
Det enda partiet i riksdagen som säger ja till att betala ut överskottet och samtidigt säger nej till högre avgifter är i nuläget Liberalerna. Om Liberalernas förslag gick igenom skulle det innebära att 200 av de 1 200 miljarderna kan delas ut redan nästa år och vid 2023 skulle uppräkningen av pensionerna kunna bli dubbelt så hög jämfört med om överskottet inte delas ut. Detta utan en avgiftshöjning som riskerar att göra det ännu dyrare för företag att anställa i Sverige.
Både för de som redan gått i pension och för de som börjat fundera på när det är deras tur är det viktigt med ett system som garanterar ekonomisk trygghet. Just nu sitter staten på ett överskott med över 1 000 miljarder som det inte finns några beslut kring när eller hur det ska användas. Istället för att försvåra för företagarna borde regeringen ta chansen och lyssna på Liberalerna. Sverige kan få högre pensioner, utan högre avgifter.