I april berättade MVT om att glappet mellan flickors och pojkars studieresultat i årskurs nio hade minskat i Vadstena. Pojkarnas meritvärde hade ökat för andra året i rad, från 200 år 2020, via 209 år 2021 och till 218 år 2022. Ökningen är glädjande, men den samtidiga nedgången för flickor från 262 poäng till 231 mellan år 2021 och 2022 oroar.
Svängningar mellan olika årskurser i små kommuner som Vadstena kan bli stora, eftersom det rör sig om få elever. Lägg därtill en oförutsägbar pandemieffekt för lärandet under de aktuella åren. Det gör att statistiken blir svår att analysera, särskilt för en utomstående part. I en liten kommun blir det däremot lättare för verksamheten själv att analysera, eftersom personalen har en relativt sett god kännedom om alla individer och kan agera därefter.
Det kluriga analysspåret gav sig kultur- och utbildningsnämndens ordförande Göran Fältgren (S) in på i april. Han sammankopplade flickornas tidigare höga studieresultat med hög stress och dåligt mående. “Har man kunnat komma ur det lite grann är det faktiskt bara positivt, även om meritvärdena minskar” var hans reflektion i MVT.
Att det alltid fungerar på det sättet är inte rimligt, men var gissningen relevant i det här fallet? “Om mig”-enkäten som genomförs varje år med elever i Östergötland kan ge viss vägledning. De nior som år 2022 slutade grundskolan i Vadstena fick i åttan, under hösten 2020, svara på frågor om sitt mående. Bland annat om de ofta brukar känna sig stressade en vanlig dag i skolan.
Resultatet visar att 38 procent av flickorna svarade “ja”. Det är alltså dessa elever som nämndens ordförande hoppades skulle ha en lägre stressnivå än de föregående avgångskullarna. Det visade sig stämma, åtminstone utifrån enkäten. 49 procent av flickorna i åttan svarade nämligen “ja” på frågan under de två föregående åren.
En orsak till förbättringen är sannolikt att skolan enligt egen uppgift har identifierat en hög grad av dåligt mående hos eleverna och därefter genomfört insatser för att förbättra situationen. Om så inte hade varit fallet hade minskningen för studieresultaten sannolikt varit ännu större och/eller måendet ännu sämre.
Resonemanget kring “Om mig”-enkäten ger oss också anledning att titta framåt. Av de flickor som slutar nian i juni 2023 svarade nämligen hela 53 procent “ja” på frågan om de i åttan ofta kände sig stressade. Kommer deras meritvärden därmed att bli högre, eller drabbas de både av högre stress och lägre meritvärden samtidigt?