Soptunnor med fyrfackskärl är en ingrediens av den stora helheten i avfallshanteringen.
Om du gör ett besök på Vadstenas hemsida just nu möts du bland annat av artikeln ”Var med och tyck till om ny avfallsplan”. Det kan tyckas vara en måttligt inspirerande rubrik för allmänheten, men den är åtminstone korrekt på ett kommunalbyråkratiskt vis.
Kvällstidningsversioner kunde i stället ha formulerats som ”Sopkaos hotar Vadstena” eller ”Så stoppas en sopkatastrof i Motala”. En avfallsplan lever dock ärligt talat inte upp till begrepp som kioskvältare och kommer därmed aldrig att nå löpsedlarna. Tillbaka till den kommunala verkligheten.
I och med att Motala och Vadstena har en gemensam hantering av avfall har båda kommunernas invånare möjlighet att tycka till om förslaget till ny avfallsplan. Det är helt i enlighet med de lagar och regler som styr kommuner, inklusive möjlighet till delaktighet i samråd och remisser. ”Avfallsplanen ska bli ett dokument som är förankrat hos kommunens invånare”, slår Motala kommun fast.
Ambitionen med att skapa delaktighet från invånarna är bra och synligheten på kommunernas hemsidor är god. Synpunkter kan lämnas via e-post, snigelpost eller fysiskt på olika platser i kommunerna. Så långt är allt väl, men frågan är om kommunerna verkligen kan nå upp till ambitionen att planen ska vara förankrad hos invånarna?
Förslaget till en ny avfallsplan för perioden 2024–2030 finns som ett tio sidor långt PDF-dokument. Det kompletteras med åtta bilagor om drygt 120 sidor. Dessutom finns för jämförelse även den tidigare avfallsplanen för 2018-2021 tillgänglig, som ett 88 sidor långt PDF-dokument. Det är nog tyvärr inte många invånare som kommer att orka tröska igenom underlaget för att lämna sina synpunkter.
Den nya avfallsplanen ser i varje fall ut att vara ett steg i rätt riktning. Den är bättre strukturerad, mål redovisas på ett tydligare sätt och upplägget är lättare att ta till sig. För att vara en kommunal plan är förslaget relativt tilltalande. Därmed inte sagt att den tidigare planen var dålig, men uppdateringen känns relevant utifrån flera aspekter.
Frågan blir ändå om den nya avfallsplanen verkligen kommer att vara förankrad hos invånarna, utöver att folkvalda politiker är involverade? Högst sannolikt är svaret nej. Det är i och för sig inte unikt för just den här planen, men det är ändå någonting som kommunernas tjänstepersoner och politiker behöver fundera mer på.
Hur når man egentligen ut på ett bra sätt till invånarna för att skapa delaktighet? Inte bara för att följa regelverket, utan för att på riktigt skapa en förankring och en acceptans av politiska beslut. Knäcker du den nöten blir du en given kandidat för Nobels kommunpris. Om nu ett sådant hade funnits, det vill säga.