Onödigt risktagande i trafiken

Trafik. Ledarskribenten noterar bristfälligt beteende hos trafikanter.

Trafik. Ledarskribenten noterar bristfälligt beteende hos trafikanter.

Foto: Dennis Pettersson

Ledare2017-12-06 06:00
Detta är en ledare. MVT:s ledarsida är oberoende liberal.

Är du en av de personer som lätt blir frustrerad bakom ratten? Tycker du att folk runt omkring dig kör för fort, för långsamt, för ryckigt? Du är i så fall långt ifrån ensam, vilket kanske inte är så konstigt om man för en stund försöker titta objektivt på hur vi beter oss. Det speglar nämligen en trend av bristande respekt för omgivningen.

I oktober inträffade en viltolycka på riksväg 50 mellan Motala och Skänninge, då en lastbil krockade med en älg. Kollisionen ledde till att det kraftigt skadade djuret levde, men inte hade förmåga att förflytta sig själv från platsen – än mindre någon reell chans att överleva.

Undertecknad ledarskribent hamnade i den bilkö som uppstod på grund av olyckan, blott tre bilar från den plats där älgen befann sig. Runt omkring inträffade olika saker som jag förfasades av på olika sätt. De fick mig att fundera på hur det egentligen står till med konsekvensanalyserna och folkvettet hos dagens bilförare.

När en olycka inträffar och köer uppstår är det rationellt att om möjligt bereda väg för utryckningsfordon som eventuellt kan komma att dyka upp och behöva förflytta sig till olycksplatsen.

Den tanken fanns bevisligen inte hos alla trafikanter, särskilt inte hos de som i stället aktivt blockerade vägen och motverkade sådana försök. Att närvarande poliser aktivt ska behöva tala om för förare att flytta på sina fordon för att släppa fram fler blåljusfordon är rent vansinne.

De människor som klev ur sina fordon visade också upp andra oönskade beteenden. Att fotografera olyckor har i dag blivit standard, även om det kan vara osmakligt. Beteendet går ändå i viss mån att förstå då intresse, publicitet och förevigande någonstans kan ha en relevans.

Det har däremot inte det beteende som en förmodad trebarnsfar visade upp, nämligen att med tre barn i åldern 2–5 år ge sig ut i mörkret bland bilar och utryckningsfordon för att beskåda den skadade, lidande och hjälplösa älgen. På förhand var det oklart vilken syn som väntade barnen, det kunde ha handlat om betydligt värre scener.

”Det är naturligt, de har varit med om mycket” var motiveringen till att barnen skulle få bevittna olyckan. Det går att ha olika åsikter om huruvida den principen är rätt eller fel, men i det aktuella fallet var det ett oansvarigt agerande som utsatte barnen för onödiga risker. Både fysiskt och psykiskt.

Att människor tar onödiga risker återspeglar sig också i det kommande förbudet mot att under bilkörning använda en mobiltelefon. Problemet är att det inte lär spela någon större roll för den som i grunden har fel attityd till bilkörningen och omgivningens säkerhet. Det finns alltid olika saker att distraheras av, inne i eller utanför bilen, och det är fortfarande lätt att ignorera förbudet. Polisen har inte heller resurser att bötfälla den som bryter mot förbudet.

Efter knappt en timme av väntan lyckades för övrigt en tillkallad jägare med hjälp av polis till sist nå fram genom trafikkaoset och göra slut på älgens lidande. Vi trafikanter kunde därefter rulla vidare, på väg mot nya vansinnesdåd.