Hela samhället har påverkats av pandemin. Idrottslivet är inget undantag. De kortsiktigt nödvändiga åtgärderna för att minska smittspridning ställs mot de långsiktiga effekterna av försämrad folkhälsa. Särskilt barn och ungdomar har försatts i en utsatt position, när de både tappar den fysiska aktiviteten och det sociala sammanhanget som föreningslivet medför.
Utifrån det är det välkommet att åtta föreningar i Motala med omnejd har kontaktat kommunen för att skapa en tätare dialog kring åtgärder och strategier framåt. Det är viktigt för kommunen, föreningarna och människorna att minimera de skadliga effekterna. Därför blir det väldigt underligt att kommunen väljer att avböja ett möte. Vad har de att förlora på att föra en dialog?
Det är nämligen inte lätt för föreningarna att veta hur de ska agera. Direktiv kommer från flera olika håll. Regeringen, Folkhälsomyndigheten, regionerna, kommunerna, Riksidrottsförbundet, specialidrottsförbund och deras lokala avdelningar har alla olika typer av ansvar och riktlinjer som meddelas och uppdateras löpande.
Lägg därtill gränsdragningen kring vad som räknas som yrkesmässig utövning av idrott och inte. Den yrkesmässiga delen, i enkla ord elitverksamhet där utövarna till en relevant del ägnar sig åt idrotten som sitt levebröd, påverkas nämligen inte av de idrottsliga begränsningarna. Orsaken är att ett stopp för exempelvis IFK Motalas elitverksamhet i bandy skulle innebära ett näringsförbud, vilket omfattas av helt andra regelverk än ett stopp för ideella verksamheter.
I samband med den nya pandemilagen som började gälla i söndags gavs informationen att minst tio kvadratmeter per person ska gälla i butiker, men även i sportanläggningar inomhus. Det skulle exempelvis tillåta över 200 personer inne i en ishall, där bara själva rinken på 30 x 60 meter utgör en 1 800 kvadratmeter stora yta. Rimligt? Självfallet inte.
Samtidigt säger de sedan tidigare rådande direktiven att kommunala inomhusanläggningar ska hållas stängda fram till 24 januari. Det uppstod därmed en förvirring, som kunde ha motverkats med tydligare information från framför allt regeringen i samband med den nya lagen. De nya direktiven påverkar primärt privata utövare, exempelvis hallar för padel eller bowling, som tidigare inte har berörts av begränsningarna. Att klargöra detta hade underlättat för både kommuner och idrottsföreningar.