Det har blivit lite av en tradition att när mörkret blir mer påtagligt så dyker den upp. Lärarförbundets rankning över bästa skolkommun.
Den trogne läsaren av MVT:s ledare har vid det här laget fått sig itutad att det är klokt att vara skeptisk när det gäller partsinlagor som rankningar och utmärkelser. Just den aktuella är dock ett undantag som är värt att ta på allvar, eftersom rankningen till stora delar grundar sig på fakta i stället för som att främst utgå från tyckande.
Positionen eller värdet för en viss kommun i en rankning är inte det viktiga i sig. Det gäller att ta tanken ett steg längre och titta på de underliggande faktorerna. Vadstena ska definitivt vara stolta över sin andraplats i hela landet, den saken är klar. Samtidigt finns det sedan tidigare frågetecken när det gäller skillnader mellan könen och nu dyker det upp ett nytt potentiellt orosmoln.
Vadstena placerar sig på en stark 29:e plats i kategorin andel godkända elever efter årskurs 9. Det är utmärkt, men samtidigt placerar sig kommunen på en svag 203:e plats när det gäller fullföljd gymnasieutbildning. Mindre bra. Sett till placeringen är det ett katastrofalt fall från plats 5 föregående år. Frågan kommer att provocera, men behöver ställas utifrån elevernas bästa. Speglar den extremt goda behörigheten i grundskolan verkligheten?
Bildningschefen uttalade sig i ämnet i MVT i veckan och pratade då om att det i nuläget är okänt varför det ser ut som det gör. Att det ska tittas närmare på tillsammans med aktuella gymnasieskolor är mycket klokt. Betyg och behörighet i nian är mycket värt, men som det tjatas om på många håll är gymnasieexamen oftast ett lägsta krav för att få en anställning som ung vuxen.
En annan positiv utveckling hittas hos Motala kommun, som klättrar från plats 151 till plats 83. Lärartätheten har ökat och lärarna är friskare, men de får samtidigt relativt sett sämre betalt. Det mest glädjande är ändå meritvärdet och andel godkända elever i årskurs 9 som båda stärks, men även i Motala ser det sämre ut med fullföljd gymnasieutbildning. Varför?
Framgångar ska firas, det är alla inblandade förtjänta av. Samtidigt ska slutsatser inte dras för lättvindigt, framför allt inte utifrån hur ett enskilt år ser ut. Det är den långsiktiga utvecklingen över tid som kan ge en bättre fingervisning om vart skolorna är på väg. Det tar lång tid att vända skolskutan.