Ledare: Mutor och korruption utan konsekvenser

De har följt upp alla korruptionshärvor som svenska bolag varit involverade i utomlands de senaste decennierna och facit är beklämmande. Det visar att det svenska rättssystemet inte förmår hålla företag och individer som är inblandade i allvarliga mutbrott och korruption ansvariga.

Ett av de värsta exemplen är Telias (då Telia Sonera) affärer med diktaturen Uzbekistan och utbetalande av mutor i miljardklassen till diktatorns dotter Gulnara Karimova i utbyte mot licenser. Uppdrag granskning tog upp fallet första gången 2012 och avslöjade då vad företaget och dess chef i Eurasien sysslade med. Sedan dess har det producerats flera utredningar och rapporter. Bland annat en 2014 som visade att Telia sysslade med märkliga affärer även i Azerbajdzjan, Kazakstan, Nepal, Georgien och Tadzjikistan. 

2017 erkände Telia att man betalat ut mutor värda miljarder till makthavare i olika länder och meddelade också att man nått en uppgörelse med amerikanska och nederländska myndigheter om att betala 7,7 miljarder kronor. 2018 – sex år efter SVT:s avslöjande – hade rättssystemets kvarnar äntligen malt färdigt och tre tidigare höga chefer, bland annat före detta VD:n, åtalades för mutbrott. Samtliga friades av tingsrätten. Fallet är överklagat och tas upp i hovrätten den 21 september. Men häromdagen (16/9) publicerade Uppdrag granskning, nya uppgifter som visar att viktigt material saknas och valts bort av åklagaren. Det handlar om mutor som betalats ut efter att en ny, skarpare lagstiftning trädde i kraft 2012. Utan dem är det mycket möjligt att Telia-cheferna återigen frias.

Att svensk lagstiftning inte förmår fälla chefer i ett stort företag som tydligt erkänt att det förekommit mutor är allvarligt. Men inte förvånande. Sverige har under lång tid fått kritik, bland annat av OECD, för brister i förmågan att bekämpa korruption. Rapporter har pekat ut svag lagstiftning, bristande vilja och avsaknad av resurser som grund till problemet. Advokaten Peter Utterström, som intervjuats av SVT i samband med deras senaste Telia-granskning, menar också att politiken saknar insikt i hur allvarligt problemet är och därför inte förmår agera för att täppa till hålen som gör det möjligt för cheferna att undslippa ansvar.

Korruptionen förekommer inte heller bara vid stora företags utlandsaffärer utan även här i Sverige. I en intervju med näringslivets nyhetstjänst Fplus (20/11 -19) berättar Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, om hur korruption är utbrett i många svenska kommuner. Ibland för att det saknas tydliga regler eller lagar och ibland på grund av rent lagtrots. Det finns idag inte något personligt ansvarsutkrävande. Lundin efterfrågar därför en översyn av ansvarsreglerna inom offentlig sektor. Det är tydligt att det behövs. Liksom en ytterligare lagskärpning som gör att företagsledare som agerar på det sätt som Teliacheferna gjort tvingas ta ansvar. Mutor och korruption ska inte förekomma i varken privat eller offentlig sektor. Det måste politiken ta ansvar för.