Begreppet byalag är ålderdomligt och ger antagligen många läsare associationer tillbaka till början av 1800-talet, en tid då industrialiseringen ännu inte hade tagit fart i Sverige. Likväl är byalagen fortfarande relevanta år 2020, i egenskap av pådrivande aktörer som bidrar till samhällsutvecklingen utanför de stora tätorterna.
Utvecklingsgrupper är ett mer modernt och involverande ord för byalag. Dessa gräsrotsrörelsers betydelse ska inte underskattas, eftersom de är skapade utifrån ett underifrånperspektiv med förståelse för de lokala förutsättningarna och behoven. Även om grupperna ibland kan vara väldigt beroende av engagerade nyckelpersoner tillför de aspekter som den övergripande kommunala nivån inte har möjlighet att göra.
Många politiker och tjänstepersoner har förstått vitsen med att stötta utvecklingsgrupperna på olika sätt. De 290 kommunerna har naturligt nog kommit olika långt i att konkretisera det och har därtill olika behov av det. Det kan ändå konstateras att de pengar och andra typer av resurser som investeras i utvecklingsgrupperna har en mycket hög marginaleffekt, för att använda en nationalekonomisk term.
Det handlar helt enkelt om att få så mycket ”pang för pengarna” som möjligt, vilket är försvarbart utifrån att använda skattepengar på ett ansvarsfullt sätt. I det kommunalekonomiska sammanhanget är också budgeten för landsbygdsutveckling riktad till utvecklingsgrupperna väldigt liten.
I fallet Östergötland har Länsstyrelsen och regionen en gemensam regional bygdepeng. Om en kommunal bygdepeng beviljas kan även regionala pengar tillfalla de lokala utvecklingsgrupperna. Tilldelningen sker utan något exakt krav på motprestation, utan det är klokt nog upp till de lokala grupperna att prioritera insatserna. Med finare ord: subsidiaritetsprincipen gäller.
Motalas kommunstyrelse under ledning av Alliansen Motala beslutade under sammanträdet i maj, bland annat utifrån kommunmålet ”Hela Motala ska leva”, att dubblera sin del av bygdepengen. Nivån har varit densamma i snart 20 år. Beslutet innebär att utvecklingsgrupperna framöver får totalt 8 000 kronor i stället för tidigare 6 000 kronor. För kommunen innebär det en potentiell dubblering av budgeten, då ökningen kan bli upp till 30 000 kronor.
Alla vet att det råder tuffa ekonomiska tider i Motala kommun. Trots det är det motiverat att våga satsa de i sammanhanget små pengarna som utökningen av bygdepengen innebär. Det extra tillskottet kommer inte att göra underverk i sig, men det kommer definitivt att ge en positiv injektion.
Utvecklingsgrupperna känner sig hörda och uppskattade, samtidigt som de får bättre möjligheter att utveckla sina verksamheter som är till gagn för många. Informationen från kommunen om både villkor och förfarande är dessutom föredömligt tydlig, samt att ansökan kan göras digitalt via kommunens e-tjänst.
Det finns som alltid argument för eller emot att höja olika bidrag. I fallet med Motalas bygdepeng är insatsen effektiv och det är ett tungt argument för att agerandet är motiverat.