En lördag som den här i mitten av oktober kostar ledarskribenten på sig att bli lite av en spåtant. Även om det inte finns ambitioner att nå upp till den kände sierskan Saida Anderssons episka nivåer inom området spåkonst finns det ändå ett intresse av att spekulera kring framtiden. Inte minst för våra kommuner.
Prognoser är ett verktyg som används frekvent i den kommunala världen för att försöka förutspå framtiden och därefter parera för den. Kommuner har ofta många kloka ekonomer, som samlar data och analyserar den för att kunna leverera olika typer av underlag och slutsatser inför beslut från både tjänstepersoner och politiker. Tyngdpunkten i kompetensen ligger bakåt i tiden, att redovisa vad som faktiskt har hänt. Det är nämligen betydligt lättare än att försöka spå framtiden.
Ändå är det just att spå framtiden som en prognos ska göra. Med hjälp av bedömningar från bland andra Statistiska centralbyrån (SCB) och Sveriges kommuner och regioner (SKR) arbetar kommunerna med att gissa hur det kommer att gå med ekonomin framåt. Det är nästan lite som att spå väder, för om man gissar på att det kommer att bli ungefär som i går blir det generellt sett rätt i en majoritet av gångerna.
På kommunfullmäktige i Motala på måndag presenteras en delårsrapport, med bland annat en prognos för ekonomin 2023. Den baseras på hur det har gått till och med augusti och bedömningar för de resterande månaderna. Kommunens spåkula visar på ett positivt resultat på ca 16 miljoner, vilket är 13 miljoner sämre än budgeten. Det är en relativt liten och hanterbar avvikelse sett till helheten.
Problemet är dock att den förutsägelsen redan är utdaterad. Den senaste prognosen som kom från SKR i månadsskiftet september/oktober spår nämligen en nedgång för skatteintäkterna, i jämförelse med den prognos som delårsrapporten baseras på. Vinsten på 16 miljoner kan alltså vara uppäten redan där. En kvalificerad spåtantsgissning är därför att resultatet snarare landar omkring nollstrecket när året är slut.
En annan noterbar faktor är att sjukfrånvaron ligger kvar på en hög nivå, åtta procent under januari-augusti. Det är ungefär på samma nivå som under pandemiåret 2022. Det måste leda till oro, analys och fortsatta åtgärder för att komma till rätta med den ohälsosamt höga sjukfrånvaron. I kombination med den sämre ekonomin sänder det dåliga signaler inför 2024.
Det är alltså inte nödvändigtvis fel på måndagens spåkula, men den är redan passé. En ny profetia är därför redan på väg från kommunens spåtanter, tillika ekonomer.