Motala kommuns långsiktiga arbete med att minska matsvinnet inom skolorna får smilgroparna att aktiveras och kommunens plånbok att bli mindre tunn.
28 kilo mat slängs. 26 kilo flytande mat hälls ut i slasken. Varje år, i snitt för varje person, i hela vårt avlånga land. När vi nu närmar oss tio miljoner människor i Sverige innebär det grovt räknat en halv miljon ton (!) mat som slängs. Varje år. Smaka på siffrorna. En halv miljon ton. Det är fullständigt ohållbart, ur många aspekter. Det är onödigt, det är slöseri, det är dyrt och det genererar sopberg.
MVT rapporterade för en kort tid sedan om Motala kommuns framgångar med att minska matsvinnet inom skolans värld. Under flera års tid har ett långsiktigt arbete genomförts, där många olika ingredienser har ingått. Inte bara matmässigt, utan även taktikmässigt.
För att få till stånd en hållbar förändring hos människor handlar väldigt mycket om att påverka attityder, vilket är en stor utmaning. I det här fallet handlar det dessutom om barn, vilket är både tacksamt och extra utmanande. Barn är i allmänhet pigga på att lära och förstår mer än vad många kanske tror, men gör samtidigt många gånger som vi vuxna gör i stället för det vi säger.
Att Motalaelevernas matsvinn mellan 2011 och 2014 har minskat från 35 gram till 17 gram per elev och måltid är ett mycket gott betyg till arbetet som har genomförts. Årligen innebär det, förutom att mindre mat kastas, en ekonomisk besparing för kommunen på över en halv miljon kronor. Varje år. Imponerande, och samtidigt så oerhört självklart att genomföra. Ändå finns det mer att göra!
Nyligen uppmärksammade även SVT:s "Östnytt" det framgångsrika arbetet i Motala kommun. I reportaget besöktes bland annat Fornåsa skola, där det i snitt endast slängs fem gram mat per elev och måltid. Det är mindre än en tredjedel av genomsnittet och bäst bland kommunens skolor. Starkt bidragande är det engagemang som personalen visar, den förståelse för matkultur som lärs ut, samt den respekt för personal, djur och natur som sprids. Det handlar i grunden om attityder.
Förmågan att få till förändringen i attityd borde inspirera även övriga involverade till att genomföra ännu större stordåd, givetvis med rätt stöd och hjälp från kommunen i stort. Inspirationen bör också spridas till andra delar som äldrevården, vilket också pågår. Det får inte dras in absurdum, med respekt för individers egna förutsättningar, men just medvetenheten om problemet och attityden till mat är viktig att påverka.
Att få ner matsvinnet handlar också om annat än att bara minska mängden mat som slängs. Det gäller att utvärdera vad och hur mycket som köps in, att se över anbud, avtal och val av råvaror, att ha en effektiv lagerhållning, rätt förutsättningar och en smart användning av ingredienser.
Lägg därtill att det finns andra liknande områden, där både effektiviseringar och besparingar skulle kunna genomföras med motsvarande ändring i attityder och beteende. Exemplet med minskat matsvinn i skolorna är bara ett av många goda sådana när det gäller effektivt utnyttjande av kommunala skattemedel. Sådana ska alltid hyllas.