På pappret är Svenska kyrkan fristående från staten på många sätt, men samtidigt hänger de ändå ihop. Kyrkor, kyrkogårdar, församlingshem och andra byggnader eller platser runt om i vår vardag har utöver den rent religiösa betydelsen även ett kulturhistoriskt värde för dagens Sverige.
Denna ledare skrivs passande nog på plats i Birgittaområdet i Vadstena, omringad av kloster och andra minnesmärken som har präglat stadens utveckling under många århundraden. Vadstena hade verkligen inte sett ut som i dag om inte kyrkan hade haft ett enormt stort inflytande under en lång tid. Frågan är om staden ens hade funnits i dag om det inte hade varit för religionens närvaro.
Oavsett vad vi tycker om religionen som sådan har den varit mycket betydelsefull för utformningen av våra värderingar och vår lagstiftning. Inte minst på östgötaslätten har kyrkorna dessutom en mycket påtaglig närvaro i och med att kyrktornen är frekvent återkommande i den vackra landskapsbilden. Mäktiga domkyrkor dominerar flera svenska städers silhuett, i vårt lokala fall Linköping.
I morgon avgörs kyrkovalet 2021 på de tre olika nivåer som har folkvalda församlingar. Fem miljoner medlemmar i Svenska kyrkan har möjlighet att göra sina röster hörda kring hur de vill att kyrkan ska utvecklas. Valdeltagandet var förra gången rekordhögt, men ändå var det bara ungefär var femte medlem som tog sig tid att rösta.
Visst kan det vara knepigt att som marginalmedlem med måttligt intresse sätta sig in i saker och ting. Bara ordet teologi kan vara förvirrande, likaså hur ordet religion hanteras i det påstådda sekulära samhället där staten och kyrkan sägs vara separerade från varandra.
Ska vi förenkla situationen motsvarar kyrkomötet riksdagen, stiftsfullmäktige regionen och kyrkofullmäktige kommunen. Inte särskilt svårt. Det borde i så fall vara mer knepigt att som väljare lista ut vilken nomineringsgrupp som ens röst ska läggas på. Totalt deltar över 600 sådana grupper i valet 2021.
Begreppet politiska partier finns alltså inte här. Även om det finns några partier som ställer upp som nomineringsgrupper är det ändå bara ett fåtal som gör det. Visst finns det fler nomineringsgrupper som består av partipolitiskt aktiva från ett visst parti, men de är då åtskilda från partiet.
Det råder delade meningar om det är rätt av partier att ställa upp i kyrkovalet eller inte, men vet du vad? Vi glömmer det för en stund. Rösta på vad du vill om du är medlem. Lyft på ändalykten och pallra dig i väg till vallokalen i morgon.