Livsviktigt med simkunnighet i grundskolan

Skolans kompensatoriska uppdrag är skillnaden mellan liv och död.

Enligt en rapport som Skolverket presenterade i veckan har andelen elever i årskurs sex som inte kan simma ökat från fem till sju procent mellan åren 2014 och 2020, skriver ledarskribenten

Enligt en rapport som Skolverket presenterade i veckan har andelen elever i årskurs sex som inte kan simma ökat från fem till sju procent mellan åren 2014 och 2020, skriver ledarskribenten

Foto: Fredrik Sandberg, TT

Ledare2022-12-10 06:00
Detta är en ledare. MVT:s ledarsida är oberoende liberal.

I kommuner som Motala och Vadstena, där vatten är mer eller mindre ständigt närvarande på olika sätt, är simkunnigheten en mycket viktig fråga. Den är till och med livsviktig, inte minst för barn.

Enligt en rapport som Skolverket presenterade i veckan har andelen elever i årskurs sex som inte kan simma ökat från fem till sju procent mellan åren 2014 och 2020. Det är också tydligt att elever i socioekonomiskt svagare områden har en lägre simkunnighet i jämförelse med elever i starkare områden. Resultatet visar på 89 respektive 95 procents simkunnighet.

Skillnaden hänger sannolikt ihop med föräldrars intresse och möjlighet att lära ut simkunnighet eller låta sina barn delta i simskolor. Som det konstaterades i onsdagens ledare om skolmat har skolan enligt lag ett kompensatoriskt uppdrag. Det innebär att skolan ska utjämna de skillnader som barn har med sig i bagaget, bland annat utifrån socioekonomi.

Nationellt misslyckas alltså skolan på området simkunnighet, trots att sju av tio skolor har simundervisning redan under lågstadiet. Det är bevisligen inte tillräckligt och därför är det olyckligt att de statliga stöden har tagits bort.

Att eleverna får möjlighet att börja med simundervisningen tidigt är enligt Skolverket en avgörande faktor för framgång i mellanstadiet. I Vadstena får eleverna fortfarande simundervisning från förskoleklass. Därefter följs simkunnigheten upp i efterföljande årskurser, så att alla elever uppfyller kraven på grundläggande simkunnighet redan i lågstadiet. I Motala arbetar man på ett liknande sätt. Dessutom har riktade satsningar gjorts mot exempelvis dåvarande Charlottenborgsskolan, som har en relativt stor andel elever födda utanför Norden.

Lokalt är läget alltså glädjande nog bra. Att ha en simhall i närheten är en annan viktig ingrediens, där både Motala och Vadstena har sett till att leverera. Det kostar, men det ger också effekt. Att erbjuda extra simskola på sommarlovet kan för kommunerna vara en annan intressant ingrediens att ha med sig i verktygslådan även framåt. Åtminstone i de fall där det går att identifiera geografiska områden med lägre simkunnighet.

Varför har då simkunnigheten sjunkit mellan de undersökta åren? Det förklaras inte i den aktuella rapporten från Skolverket, vilket gör att vi kan få anledning att återkomma till frågan. Simkunnighet är ingenting vi får ta för givet. Därför är det viktigt att kommunerna fortsätter att ha en hög prioritet på att lära eleverna simma redan tidigt i grundskolan. Livsviktigt.