Den globaliserade värld vi i dag lever i medför många goda saker. Framför allt framväxten av ett modernt världsomspännande datornätverk, Internet, har gjort att avståndet mellan människor har krympt på ett makalöst sätt.
Förändringen har dessutom gått otroligt fort. De flesta av de personer som i dag är 40 år fyllda hade gått ut både grundskola och gymnasium innan Internet slog igenom i mitten av 1990-talet hos den breda massan i de då smått förvirrade folkhemmen. Många var de föräldrar som drabbades av de nyfrälsta ungdomarnas höga telefonräkningar på grund av de under långa perioder uppkopplade modemen.
De flesta som är yngre har antingen växt upp med eller vant sig med en värld där Internet och den ständiga tillgången på information är en självklarhet. Så gott som all världens fakta och åsikter finns bara några klick bort. Det ger makt åt den som söker, men också makt till den som har förmåga att styra informationen och behärskar tekniken för att få spridning. Det gör också att skillnaden mellan fakta och åsikter suddas ut, inte minst hos de på olika sätt vinklade sidor som i dag kallas alternativ media.
Med detta som bakgrund blir det allt viktigare att tillämpa källkritik på ett relevant sätt. Att läsa en text måste alltid inkludera frågeställningar som handlar om vem som är avsändaren, vad dennes syfte är och vad innehållet är baserat på.
Tyvärr är det alldeles för många i dagens högtemposamhälle som brister i just källkritiken. Det är lätt att se en rubrik, en kort text eller en upprörande bild som triggar ett par klick och en aktiv delning bland vänner eller följare i sociala medier. Fler agerar därefter på samma sätt och den virala spridningen är igång. Detta ger även varje enskild individ en sorts maktposition, som borde användas med stor försiktighet.
Vi har under de senaste veckorna sett en negativ spridning av det här slaget, en spridning som har slagit väldigt fel. En person i Motala har felaktigt pekats ut som den dömde brottslingen ”Hagamannen” och vid upprepade tillfällen fått utstå obehag enbart på grund av detta. Det är inte acceptabelt på något sätt. Även utan Internet hade ryktesspridning av det här slaget kunna ske, men delningar i sociala medier har på ett dramatiskt sätt snabbat på processen och den som delar de felaktiga uppgifterna är medskyldig till den uppkomna situationen.
Skolan och utbildningsväsendet har en viktig roll att spela. Källkritik ska varje elev redan i dag få lära sig, men bevisligen brister utbildningen. Dessutom har innehållet i begreppet utvidgats från att handla om vilka böcker man hämtar fakta från till en avsevärt mer mångfacetterad bild. Inte minst därför vore det välkommet om ämnet informationssökning på Internet blev ett mer prioriterat område i skolan. Det är ett led i att forma de medvetna och aktiva medborgare som ett liberalt samhälle arbetar för.