De marockanska gatubarnen sover utomhus, begår brott och missbrukar droger. Deras hemland vägrar att ta emot dem. Här i Sverige står både polis och socialtjänst handfallna. För barnens bästa måste samhället börja ta i med hårdhandskarna. Gatan är ingen bra uppväxtmiljö – därför måste möjligheterna att låsa in kringdrivande barn och ungdomar öka. Regeringen måste samtidigt få Marocko att ta tillbaka sina egna medborgare.
I några år har kringdrivande gatubarn från Nordafrika, främst Marocko, varit en del av stadsbilden i större svenska städer. Gängen som förut befann sig i Göteborg har nu flyttat till Stockholm och Uppsala. Många missbrukar hasch, tabletter eller rökheroin. Drogerna finansieras med snatteri, stölder och personrån. Att en av de misstänkta för terrordådet i Åbo har levt som gatubarn i Sverige i flera år är ett talande exempel på att samhället har misslyckats med en grundläggande uppgift: att hindra barn från att växa upp i kriminella miljöer.
Situationen är ohållbar. Ändå är det svårt för polisen att göra något. Barn får inte sättas i förvar och de som hänvisas till HVB-hem avviker ofta. Den enda möjligheten att låsa in killarna är på särskilda SiS-boenden, men de är fullsatta över hela landet. Regeringen måste se till att fler SiS-platser öppnas, snabbt. När polisen ertappar någon som är eller säger sig vara under 15 år, saknar identitet eller vårdnadshavare och kan misstänkas rymma från ett vanligt boende, måste personen kunna inhysas i ett säkert förvar. Svenska politiker hade aldrig tolererat att svenska barn släpptes vind för våg på stan. Varför behandlas marockaner annorlunda?
Visst ska inte staten låsa in folk, i synnerhet inte barn, hur som helst. Problemet är att de här barnen väljer gatan framför de HVB-hem de erbjuds. En låst SiS-institution är inget hem, men det är bättre än parkbänkar. Är personerna äldre än de hävdar finns heller ingen anledning att släppa dem. Häktningsreglerna för utländska medborgare är hårda – unga marockaner bör inte undantas.
Till syvende och sist kan problemen för såväl det svenska samhället som det enskilda gatubarnet endast lösas av hemlandet. Marocko har hittills varit skeptiskt mot att ta emot gatubarnen. Vissa av dem saknar ID-handlingar, andra är landet helt enkelt inte villigt att ta hand om.
Sverige och Tyskland har nu startat barnhem i Marocko för att underlätta återvändandet. Det sociala ansvarstagandet är nödvändigt då många av pojkarna har haft en hård uppväxt. Men det är också viktigt att prata med det enda språk marockanska makthavare förstår: pengar. Om Marocko även fortsättningsvis hindrar återvändande borde Sverige hota med att dra in diplomatiska förbindelser och resa handelshinder.
Svenska gator och torg ska vara trygga platser. Alla barn har rätt till en bra uppväxt. Då duger det inte att politikerna låter marockanska ynglingar driva omkring. (Liberala nyhetsbyrån)