LĂ€gg ned skolverket

Enda sÀttet att sÀtta stopp för den utförsbacke den svenska skolan befinner sig i Àr att lÀgga ned myndigheten som driver pÄ förfallet.

Barns utbildning fÄr inte förvandlas till en experimentverkstad., skriver ledarskribenten.

Barns utbildning fÄr inte förvandlas till en experimentverkstad., skriver ledarskribenten.

Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT

Ledare2022-12-27 05:00
Detta Àr en ledare. MVT:s ledarsida Àr oberoende liberal.

Filippa Mannerheim, lĂ€rare, författare och journalist, Ă€r en av de tydligaste rösterna i svensk skoldebatt. 2021 publicerades hennes bok “Konsten att undervisa - en bok om lĂ€rares hantverk” som lyfter fram vilken stor skillnad traditionella undervisningsmetoder, lĂ€raren som kunskapsförmedlare och tryckta lĂ€roböcker gör för barn och ungas möjligheter att inhĂ€mta kunskap. Parallellt med att skriva arbetar Mannerheim som lĂ€rare. En sĂ„dan lĂ€rare som fokuserar pĂ„ kunskap och inte pĂ„ att dansa tiktok-danser eller experimentera med olika ovetenskapliga metoder. Men kanske inte lĂ€nge till. 

PĂ„ twitter skriver Filippa Mannerheim uppgivet den 1 december: “Min lĂ€rarroll Ă€r pĂ„ utdöende i det hĂ€r skolsystemet och jag orkar inte försöka upprĂ€tthĂ„lla den sjĂ€lv i motvind. Jag vill inte vara lĂ€rare lĂ€ngre. LĂ„t Magister Nordström och hans lĂ€rargĂ€ng ta över”

Nordström Ă€r till skillnad frĂ„n Mannerheim en lĂ€rare som vill vara kompis och lĂ€gger skoltid pĂ„ att göra “content” med eleverna till sociala medier. Filmer som lĂ€ggs ut pĂ„ hans kanaler i en aldrig sinande ström, vilket genererar bĂ„de pengar och uppmĂ€rksamhet. Han har prisats pĂ„ lĂ€rargalor, bjuds in till skolledarkonferenser och förelĂ€ser för lĂ€rarstudenter och kollegor. I Maktbarometern, Medieakademins mĂ€tning över vilka svenskar som Ă€r mĂ€ktigast pĂ„ digitala kanaler, kom han 2021 hĂ€stlĂ€ngder före dĂ„varande utbildningsminister Anna Ekström (S). 

Det Ă€r precis en sĂ„dan lĂ€rare som huvudmĂ€n, skolmyndigheter och politiker tycks vilja ha. Annars hade de rimligtvis satt stopp för dumheter som entreprenöriellt lĂ€rande, myter om olika lĂ€rstilar, eller otyget att byta ut fysiska lĂ€roböcker skrivna av experter mot digitala plattformar. Det har inte skett. TvĂ€rtom. Det Ă€r uppenbarligen lĂ€tt att sĂ€ga att man vill ha vĂ€rldens bĂ€sta skola men betydligt svĂ„rare att göra nĂ„got Ă„t den situation som lett till att svenska barn och ungdomar faller i internationella kunskapsmĂ€tningar, har svĂ„rt att lĂ€sa lĂ€ngre texter pĂ„ sitt eget modersmĂ„l och saknar grundlĂ€ggande kunskaper om vĂ„r demokrati. 

Sedan en tid tillbaka har vi en ny skolminister, Lotta Edholm (L). Hon sĂ€ger sig vara skeptisk till den lĂ„ngtgĂ„ende digitalisering som drevs fram av tidigare utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) och har pĂ„talat vikten av tidiga insatser för att stödja barn som behöver extra hjĂ€lp. Gott sĂ„. Men det behövs mer, mycket mer. Som en nedlĂ€ggning av Skolverket. Myndigheten som genomsyras av antiintellektuella förestĂ€llningar och som vĂ€grar slĂ€ppa taget om allt frĂ„n 70-talets flumskoleidĂ©er till 90-talets entreprenörshets och 2000-talets digitaliseringssjuka. 

Skolverket har bland annat som uppdrag att “stödja utvecklingen och förbĂ€ttringsarbetet i förskola och skola”. Av allt att döma har myndigheten med sin fĂ€bless för progressiv undervisning och postmodernistisk kunskapssyn istĂ€llet bidragit till ett omfattande försĂ€mringsarbete. Om inte de lĂ€rare - Filippa Mannerheim och mĂ„nga andra – som tack vare ryggrad och ett gediget förtroende för det som Ă€r vetenskap och beprövad erfarenhet – bĂ€r kunskapsskolan pĂ„ sina axlar, ska kasta in handduken behöver skolministern agera omedelbart. 

VÄra barns skoltid gÄr inte i repris. Framtiden Àr hÀr och nu. Skrota Skolverket, sÀtt stopp för tramset och ge barn rÀtt till riktiga lÀrare och riktiga böcker i alla Àmnen.