Hederskultur innebÀr en fruktansvÀrd frihetsbegrÀnsning. Att ny lagstiftning utreds Àr dÀrför bÄde lovande och pÄ tiden. Men framför allt mÄste vi vara medvetna om att en ny formulering i lagboken inte ensamt löser grundproblematiken. Insatser behövs pÄ flera plan.
TvÄng, psykisk terror, mord. Hederskultur handlar om slÀkt och familj som agerar för att upprÀtthÄlla en förestÀllning om heder. Ett vanligt beteende Àr att fÀder och bröder kontrollerar unga flickors umgÀnge och oskuld. TvÄngsÀktenskap förekommer.
I en statlig utredning frÄn 2014 berÀknades att 100 000 personer under 25 Är kan vara utsatta för hedersförtryck i Sverige. Experter som Astrid Schlytter, forskare i socialt arbete vid Stockholms universitet, menar att siffran kan vara Ànnu högre.
Det var lĂ€nge svĂ„rt att tala om och erkĂ€nna hederskulturens förekomst. Ăven efter att Fadime Sahindal för snart tjugo Ă„r sedan mördades av sin far, för att pojkvĂ€nnen var svensk, fanns beröringsskrĂ€ck. Okunskap kombinerades med en kulturrelativistisk ovilja att stöta sig med frĂ€mmande kulturer.
I dag har medvetenheten ökat. Ett tydligt tecken Àr att ny lagstiftning för att komma Ät hedersvÄld hÄller pÄ att tas fram. Ett förslag om hedersmotiv som straffskÀrpningsgrund Àr pÄ remiss. Dessutom tillsattes nyligen, som en del av januariöverenskommelsen, en statlig utredning om egen brottsrubricering för brott med hedersmotiv.
I veckan (12/11) arrangerade tankesmedjan SNS (Studieförbundet NÀringsliv och SamhÀlle) en hearing med utredaren Petra Lundh och flera Àmneskunniga. UtifrÄn detta evenemang kan framför allt tvÄ slutsatser dras.
För det första lÀr utformandet av en ny lag dÀr hedersbrott fÄr egen brottsrubricering vara steg i rÀtt riktning. Om man lyckas med den juridiska utmaningen att definiera hedersförtryck kan samhÀllet markera hÄrdare. Förhoppningsvis kan attityder dÀrmed förÀndras med tiden.
För det andra fĂ„r vi inte sĂ€tta för stort hopp till rent juridiska förĂ€ndringar. MĂ€nniskor som lever i och utövar hederskultur ser det inte som att de dĂ„ och dĂ„ agerar efter ett sĂ€rskilt âhederstĂ€nkâ. TvĂ€rtom Ă€r det en invand del av deras liv och vĂ€rldsbild. Detta faktum kan tyvĂ€rr pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt bestĂ„, hur skarpa lagar som Ă€n stiftas.
Liberalernas partisekreterare Juno Blom (L), som talade pĂ„ hearingen, hade dĂ€rför en viktig poĂ€ng nĂ€r hon betonade vikten av fortsatt förebyggande arbete. Hon exemplifierade med att socialtjĂ€nst och skola mĂ„ste ha tillrĂ€ckliga resurser och kompetens för att identifiera riskfall â inte minst nĂ€r barn försvinner över sommarlov för att giftas bort. Dessutom, pĂ„pekade Blom, Ă€r en avgörande frĂ„ga hur vĂ€l vi fĂ„r bukt med odemokratiska vĂ€rderingar inom skattefinansierad verksamhet under civilsamhĂ€lles-tĂ€ckmantel. Det ligger mycket i det: Genom Ă„ren har kritik gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng riktats mot hur islamistiska vĂ€rderingar frodats inom exempelvis Sum, Sveriges unga muslimer.
SamhĂ€llet mĂ„ste göra sitt yttersta för dem som i dag bara kan drömma om den frihet mĂ„nga tar för given. Det kommer krĂ€va beredskap, kunskap â och ihĂ€rdighet. (Liberala nyhetsbyrĂ„n)
Max Eskilsson