Ordstäv som att någonting ”går som tåget” eller ”kommer som ett brev på posten” förändras över tid. Samma sak gäller även användning av ord som hör till ett visst tema. Krig är inget undantag, tvärtom.
Inom idrottens värld är ord som har att göra med konflikter frekvent förekommande. Några exempel är värvningsbomb, motattack, streckstrider och krig ute på isen. Att de språkliga uttrycken från krigets värld har letat sig in i idrottens dito är inte underligt, eftersom den som företeelse kan ses som en betydligt mer civiliserad form av krigföring och konflikthantering, där den mänskliga tävlingsinstinkten får utrymme.
Ordens användning i idrotten har under den senaste tiden medfört en tankeställare. Vissa tränare försöker nu aktivt att i intervjuer och kommentarer undvika liknelser från krigets värld. Det är inte helt lätt utifrån att det har blivit en vana under lång tid, men det kan ändå noteras att det har skett en snabb förändring. Den kommer inte av det som raljerande kallas politisk korrekthet eller av en nervositet över att kränka någon. Den kommer tvärtom av en vilja att visa respekt för de drabbade människorna i Ukraina.
Krigsrelaterade ord används även på andra ställen i samhället. Under förra veckan noterade ledarskribenten exempelvis användandet av uttrycket ”N-bomben i riksdagen” i Sveriges Radio. Innebörden av bokstaven N är i detta fall Nato och användandet av ordet ”bomb” har här betydelsen att vara någonting stort och oväntat som får stora effekter.
Bakgrunden är att oppositionsledaren Ulf Kristersson (M) har utlovat en Nato-ansökan om han blir statsminister efter valet i höst, om det finns en majoritet i riksdagen för en sådan ansökan. Nog för att det är ett kontroversiellt agerande och att ordvalet är målande, men att kalla det för just en bomb i riksdagen får ändå anses onödigt i skrivande stund. Frågan i sig är tillräckligt uppseendeväckande även utan krigsuttrycket.
En del av ett ord som har fått ett uppsving under den senaste månaden är ”cyber”, som i exempelvis cybersäkerhet, cyberhot, cyberattacker och cyberkrig. Innebörden av cyber kommer från ordet ”cybernetik”, som beskrivs av IDG som ”studiet av styrsystem i maskiner, människor och levande varelser”. Måttligt relevant i dagens användning kan det tyckas. Varför just cyber har lyckats erövra ordens inledning i stället för konkurrenterna IT och data är oklart, men det fascinerar.
Avslutningsvis, noterade du krigsreferensen i föregående mening?