Vadstena kommuns tankar om att utveckla hamnområdet omkring slottet i Vadstena kan ha åkt på en rejält bakslag. Risken finns att rivningen av den för området centrala silon stoppas, eller åtminstone försenas, av länsstyrelsen. Orsaken är att fridlysta fladdermöss kan ha valt att bosätta sig just där. Känner ni igen problemet från en liknande situation en liten bit norrut, månntro?
Även om det kan tyckas vara fånigt ligger det ibland nära till hands att faktiskt undra lite om naturen – och mer specifikt fladdermöss – inte råkar ha en viss känsla för ironi. Existensen vid Varamon satte först rejäla käppar i hjulet för utbyggnaden av Lalandia. Närvaron vid silon i Vadstena kan nu eventuellt utgöra en liknande bromskloss för rivning av byggnaden.
Först sätter de stopp för ett stort nybygge. Därefter sätter de stopp för rivningen av en industriell kulturbyggnad, om de nu visar sig bo just där. Innebär det att fladdermöss utifrån ett mänskligt synsätt är konservativa?
”Alla fladdermöss är fridlysta enligt artskyddsförordningen och har ett starkt lagskydd i hela EU”, konstaterar Adam Bergner som är naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Östergötland.
”Enligt lagtext är äganderätten inte absolut och finns inte definierad i något lagrum. Men den skyddas indirekt av regeringsformen, Europakonventionen och EU:s stadga om grundläggande rättigheter”, konstaterade Viktor Holfve i ett kandidatarbete vid Sveriges Lantbruksuniversitet 2018.
Avhandlingen ”En analys av äganderätten och intrångsersättning” rörde i första hand skog i Sverige, med fokus på motsättningen mellan äganderätt och statens rätt att begränsa hur egendom – i det här fallet skog – får användas. Det är inte helt långsökt att dra en parallell till situationen med fladdermöss och byggnader, eller för den delen andra situationer där naturen får gå före människans egenintresse.
När det gäller skog finns regler som klargör varför och hur expropriation av mark får genomföras. Ersättning ska då betalas utifrån bestämmelserna i miljöbalken. Följdfrågan blir vilken sorts ersättning som en fastighetsägare, exempelvis Vadstena kommun, kan kräva av staten om en viss byggnad skulle beläggas med rivningsförbud?
Att utifrån existens av djur och/eller växtlighet sätta en skyddsstämpel på en byggnad kan i vissa fall vara motiverat. Det väcker dock samtidigt frågor om var gränser dras. Hur pass dåligt skick får en byggnad vara i och samtidigt ha ett bevarandekrav på sig?
Nu vet vi ännu inte hur läget för fladdermössen är i silon, men enbart deras existens i området orsakar ännu en gång huvudbry för kommunens framtidsplaner för Vadstena.