I början av 2000-talet fick politiker upp ögonen för arenor. Lokal idrotts-, kultur- och konferensverksamhet skulle frodas. Den egna kommunen skulle sättas på kartan. Vid det här laget borde det dock stå klart att den succéyra som politiker gärna svävar iväg i sällan har bäring i verkligheten. I en ny rapport beskrivs hur politisk arenaiver snarare tycks gå hand i hand med rena glädjekalkyler, vars faktiska notor i slutändan läggs i knäna på skattebetalarna.
I rapporten “Arenakrasch” har tankesmedjan Timbro tittat närmare på ett antal kommunala arenaprojekt. En gemensam nämnare för projekten som tas upp är att kostnadsplanerna tenderar att spricka – och det handlar inte direkt om marginella justeringar.
När Lund 2005 började planera för en multisportarena landade man först i en prislapp på omkring 80 miljoner kronor. Kommunfullmäktige gav senare grönt ljus, men då låg summan på 200 miljoner. Arenan har på senare år börjat göra ett positivt ekonomiskt resultat och det är såklart bra. Det görs dock inte på egna ben – varje år avsätter kommunen fem miljoner i verksamhetsbidrag.
2008 började Ystad förbereda byggandet av en multiarena med tillhörande bad. Den ursprungliga budgeten låg på 210 miljoner men i slutändan hade kostnaden stigit till 507 miljoner. I praktiken betalar varje kommuninvånare 750 kronor om året – bara för att badhusdelens driftunderskott ska finansieras.
I Uppsala har planeringen av en arena pågått i tolv år. Inga steg mot byggstart har tagits – efter flera turer om bland annat finansieringsfrågan har frågan hamnat i långbänk. Kostnaden har däremot redan uppgått till 45 miljoner kronor.
Mönstret går igen. Ett stort antal miljoner blir plötsligt ännu fler och när – eller om – bygget väl står klart fortsätter kostnaderna löpa på. Och tyvärr saknas inte exempel på liknande historier, utöver rapportens genomgång.
Ett annat uppmärksammat fall är arenan i Vänersborg. 2006 togs en första prisbild på 90 miljoner fram. Den ökade sedan i flera etapper. 2009 invigdes arenan och samma höst uppskattades slutkostnaden till 246 miljoner. Detta var dock innan det i slutet av samma år framkom att kommunen hade stoppat utbetalningar till entreprenörerna – och därför hade fordringar på sig på upp mot ytterligare 20 miljoner (TTELA 29/12-2009). Skandalen utmynnade rentav i att en förundersökning inleddes, som senare lades ned (TTELA 24/2-2011).
Sveriges kommuner står inför stora ekonomiska utmaningar. Vid årsskiftet höjdes skattesatsen i var tionde kommun (Dagens Samhälle 4/12-2019) och en majoritet av kommunerna bedömde de ekonomiska förutsättningarna som kärva inför året som just inleddes (SR 16/10-2019).
Exemplen på vidlyftiga arenaprojekt med tveksam nyttoeffekt sätter fingret på varför politiker måste bli bättre på att prioritera kommunal kärnverksamhet. Varje enskild idé om en kommunal satsning måste såklart inte vara dålig i sig. Det viktiga är att kommunpolitiker lär sig att ta ansvar genom att alltid tänka ett varv till. Är just det här spännande projektet nödvändigt för kommunen – eller kommer det i slutändan kosta mer än det smakar? (Liberala nyhetsbyrån)
Max Eskilsson