Vid det här laget känner MVT-läsarna nutidshistorien om Godegårds skola. Utifrån en bristfällig argumentation lades skolan hastigt ner under slutet av förra mandatperioden. Lärare, elever och även skolans inredning spreds för vinden och bygdens hjärta stannade. Frågan är om det går att återstarta.
Efter en stundtals hätsk valrörelse straffade bygdens invånare de ansvariga mycket hårt. Efter ett katastrofalt resultat i kommunens norra delar tappade Socialdemokraterna makten i Motala. I stället tog Alliansen Motala över makten och inledde förarbetet inför en återöppning av skolan i Godegård, vilket hade utlovats i valrörelsen.
Beskedet kom dock med villkor. Ett viktigt sådant handlade om att det måste finnas ett tillräckligt starkt elevunderlag. Motivet är att skolan måste ha åtminstone ett visst antal elever för att kunna skapa en miljö som ger en pedagogiskt hållbar kvalitet. Det är ett rimligt krav, för även om skolans existens i sig är oerhört viktig för landsbygden måste även elevernas utbildning hålla en god nivå.
Kravet på pedagogisk kvalitet gäller självklart även i större tätorter, men där är det ofta andra typer av utmaningar som sätter käppar i utbildningshjulen. Bland annat det andra villkoret för Godegårds återöppning, nämligen att skolan skulle kunna attrahera lärare med en kompetens som ger fullständig behörighet i undervisningen.
Utifrån en principiell utgångspunkt är det korrekt att ställa hårda krav på skolor. Med den skollag och det regelverk som finns är det ett måste att ha en målbild som innebär fullständig behörighet. Det betyder däremot inte att frånvaron av densamma medför att en skola måste stängas. I så fall hade många skolor på många platser runt om i vårt avlånga land varit nedstängda för länge sedan. Med förödande resultat för eleverna och samhället.
Som kommunens ansvariga tjänsteperson mycket riktigt konstaterar är det generellt svårt att få tag på behöriga lärare. Ingenting är ännu avgjort när det gäller behörigheten hos de lärare som har sökt de tjänster som annonserats för Godegårds skola, men det ser inte ljust ut.
Den 17 april är ett mycket viktigt datum i den fortsatta processen. Det är då som Bildningsnämnden ska ta ett inriktningsbeslut kring vad som händer därefter, utifrån den då tillgängliga informationen.
Ekonomiska faktorer som inventarier och skolskjuts spelar en självklar roll, men för ovanlighetens skull är det inte pengar som riskerar att sätta stopp för landsbygdens återupplivande. I stället är det alltså bristande lärarbehörighet, ett generellt problem som finns i stort sett överallt, som utgör snubbeltråden för drömmen.
Det är lovvärt att nämndens ordförande Mark Henriksson (M), som själv är pedagog, håller fast vid betydelsen av lärarbehörighet. Det är en god utgångspunkt. Samtidigt är det inte rimligt att olika skolenheter ska ställas inför olika typer av reella krav på behörighet. Även om en mindre skolenhet är mer sårbar än en större måste de ha likvärdiga krav ställda på sig.
Så är inte fallet om återöppningen av Godegårds skola i praktiken faller på att den, precis som många andra skolor, inte har full behörighet hos lärarna.