Det är ganska rimligt att stora partier kan lova sina potentiella väljare mycket inför ett val. Om man är stor så är man stark, vilket innebär att det finns mycket krut att arbeta med när makten har säkrats. I förhandlingar med mindre partier som behövs för att nå en majoritet blir det politiskt sett ofta så att den som är störst får mest att säga till om.
Därför är det extra intressant att ta del av det som nu händer i Vadstena, där Moderaterna och Socialdemokraterna styr tillsammans. Den här gången gör de det nämligen utan att ha Miljöpartiet med sig i majoritet, vilket gör situationen mindre komplex. Det finns inte längre små partier att ta hänsyn till i styret. I stället är det de två stora drakarna som har kommit överens om att flyga åt samma håll och nu också har kommit överens om vad som ska göras under de kommande åren.
I den viljeförklaring som partierna tillsammans nu presenterar för perioden 2023–2026 finns åtta olika huvudområden. Platsutveckling och näringsliv, trygghet och boende, kompetensförsörjning, förskola och grundskola, kultur och fritid, klimat, social hållbarhet och landsbygd. Tämligen heltäckande, vilket väljarna rimligtvis kan förvänta sig av ett så centralt politiskt program.
”Vi hade tillsammans ungefär ett 40-tal vallöften […] och alla dem ska vi genomföra” säger kommunstyrelsens ordförande Peter Karlsson (M) till MVT. Det låter dyrt, även om partierna uttrycker sig ganska svävande om vad de ska åstadkomma inom de olika områdena.
Att de historiskt sett två största partierna i Sverige på det här sättet möts, utan att de respektive vallöftena krockar med varandra, måste vara smått historiskt. I och för sig har de redan styrt tillsammans tidigare och är därmed relativt samspelta, men det är ändå fascinerande. Om Moderaterna och Socialdemokraterna kan lägga samman sina vallöften utan att nämnvärda konflikter skapas, var finns då konfliktytorna i politiken?
Nog för att Vadstena har ett parti som bär namnet Konsensus, men att de två andra stora i stället anammar det som i det närmaste verkar vara en total konsensus om alla vallöften är unikt. Varför behövs då partierna? Kortsiktigt behöver det inte vara något problem, men långsiktigt är det en motiverad fråga att ställa sig.
Nästa fråga är därtill om kommunens ekonomi klarar av att genomföra det 40-tal vallöften som det nu pratas om. Visst finns det saker som inte behöver kosta pengar, men om det ska bli verkstad av alla löften krävs det att även plånboken räcker till.