Med ett minst sagt fullmatat och högdramatiskt 2019 bakom oss är det dags att avrunda och samtidigt blicka framåt. Känslan är att det för 2020 kommer att bli omöjligt att överträffa det år som nu ligger bakom oss, men ungefär samma förutsägelse gjordes å andra sidan på denna ledarsida i slutet av 2018. Vi vet nu mycket väl hur det gick med den saken.
I över ett decennium har undertecknad nu haft förmånen att följa och analysera livet i Motala och Vadstena. Det finns fortfarande väldigt mycket kvar att lära och förstå, samtidigt som de olika kommunernas och de olika orternas karaktärer har börjat utkristalliseras allt mer med tiden. År 2019 har till stora delar infriat förväntningarna på det som kunde hända och ofta därutöver även överträffa de vildaste fantasierna.
I Motala fortsatte utvecklingen av gigantprojektet Lalandia oväntat smidigt, en kraftig explosion inträffade i ett villaområde, en allvarlig skogsbrand drabbade området omkring Tjällmo, Godegårds skola återöppnades smått mirakulöst, ungdomar och pensionärer gjorde revolt mot nedläggningar, höjda avgifter upprörde och berörde till höger och vänster i politiken, kommunstyrelsens ordförande försvann abrupt från den politiska arenan, samtidigt som den politiska situationen fortsatte att både roa och oroa.
Det mindre syskonet Vadstena har av förklarliga skäl svårt att svara upp mot Motalas nivå av uppmärksammade händelser. Kanske är just det ett argument att använda för att locka till sig fler invånare från det större syskonet?
Även i sydväst händer det ändå en hel del som är både läsvärt och tänkvärt på ett eller annat sätt. Simhall, idrottshall, skola, äldreboende och trygghetsboende har byggts eller planerar att byggas, i kommunen med länets högsta kommunalskatt och höga, könsberoende skolresultat. Torget ska göras om, Borghamns framtid diskuteras som alltid och entréavgifter i Vadstena klosterkyrka har orsakat debatt.
Det är generellt sett omöjligt att blicka framåt i den kommunala världen utan att oroas för ekonomin. Motala och Vadstena är definitivt inga undantag och har rejäla svårigheter att ta itu med för att kunna hantera sina respektive ekonomier framåt. Redan under 2020 kommer konfliktytorna att bli allt mer tydliga inom politiken, när saker ställs på sin spets. Vad ska prioriteras och vad ska prioriteras bort?
Frågan är dessutom relevant både på kort och lång sikt. Vi kan nämligen räkna med att det redan under året kommer att behövas mer eller mindre akuta åtgärder, samt att det inför de närmaste budgetåren från 2021 och framåt kommer att krävas ännu mer neddragningar och prioriteringar. I Motalas fall i ett politiskt landskap som förefaller bli allt mer kaotiskt.
En sak som sannerligen känns säker inför år 2020 är att det definitivt aldrig blir tråkigt att följa händelserna i Motala och Vadstena som analyserande betraktare. Tack för det, kära invånare och politiker. Väl mött på andra sidan tolvslaget, gott nytt år!
Tobias Josefsson