Statsepidemiolog Anders Tegnell sommarpratade i onsdags och tog då bland annat upp svårigheten i att jämföra åtgärder och situationer mellan olika länder. En av orsakerna till det har att göra med hur strukturen inom vården ser ut. Exempelvis har vårt västra grannland Norge en väldigt centralt styrd vård, medan vi i Sverige har en i sammanhanget hög grad av decentralisering där lokala aktörer i form av regioner och kommuner har ansvaret.
Region Östergötland drabbades initialt under pandemin relativt hårt när det gäller antal smittade per invånare och därmed belastning på sjukvården, stundtals var siffrorna de högsta i landet. Det påverkade givetvis den ordinarie, planerade vården av sjuka och skadade. Andra regioner i landet hade samtidigt i stort sett ett normalläge, även om de också förberedde sig på den förhöjda belastning som troligtvis skulle komma senare. Medför det en jämlik vård i hela landet?
Inte ens inom Östergötland har situationen varit likvärdig för invånarna. Kommuner som Finspång, Linköping och Norrköping har drabbats avsevärt hårdare än exempelvis Motala, Vadstena och de andra kommunerna på västbanken. Tack vare frivilliga samarbeten kunde exempelvis skyddsmaterial fördelas solidariskt mellan vissa kommuner, men det var ingen självklarhet att så skulle ske. Varje kommun är en fristående aktör som har ansvar för sitt eget område och ska därmed prioritera sina egna medborgare. Medför det en jämlik vård i hela Östergötland?
Inom ämnet jämlik vård faller tankarna naturligt på Region Östergötlands folkhälsorapport ”Har hälsan blivit bättre?” från 2019, där regionens hälsoläge och dess utveckling framåt analyseras. I denna konstateras åter igen att jämlikheten både mellan kommuner och inom kommuner är svag, inte minst baserat på socioekonomiska faktorer som utbildningsnivå och inkomst.
Det som pandemins hantering och folkhälsorapporten har gemensamt är att äldres hälsa står i centrum. Det är de årsrika i vårt samhälle som har drabbats absolut hårdast av pandemin. I takt med att allt fler i vårt samhälle blir just årsrika behövs totalt sett större resurser för att hantera vård och omsorg, men även här finns stora problem med svag jämlikhet.
Just nu har vi en pandemi att ta hand om, men därefter måste jämlik vård stå näst i tur.