I Aftonbladet skriver Oísin Cantwell om hur 16 mord kan kopplas till det lilla Järvaområdet i Stockholm. För bara några veckor sedan mördades två personer inne på ett café i Rinkeby med automatvapen.
I en rad utanförskapsområden i hela landet ser vi hur kriminalitet och religiös extremism får allt större grepp om lokalsamhället. I dessa områden är många arbetslösa och fattiga, vilket är helt i enlighet med statistiken om att utrikes födda i betydligt högre utsträckning står utanför arbetsmarknaden.
Behovet av kraftfulla integrationspolitiska åtgärder från politiskt håll har länge varit akuta.
”Idag har vi lite öar här och var som jobbar med de här frågorna, men vi behöver ta ett samlat grepp.” Så uttalar sig riksdagsledamoten Rosanna Dinamarca (V) i Sveriges radio (14/12) på följande sätt om en satsning regeringen ska göra nästa år.
S-ministern Åsa Regnér uttalade i höstas följande om samma satsning: ”Jag tycker det är viktigt att ett sådant här stort politikområde blir tydligt, har en professionell styrning och genomförande, och att man vet av vem man kan utkräva ansvar.”
Men uttalandena handlar inte om integrationspolitik, utan om jämställdhet. Det har beslutats att en jämställdhetsmyndighet ska upprättas i Göteborg om ett år. Åsa Regnér är jämställdhetsminister, inte integrationsminister. Det sistnämnda har vi inte ens någon, för den nuvarande regeringen valde bort denna post som har existerat sedan 90-talet. Sista integrationsministern var Erik Ullenhag (FP).
Det handlar inte om att integration ska ställas mot jämställdhet. Självklart ska vi ha kraftfulla jämställdhetssatsningar. Om en myndighet är rätt väg att gå får framtiden utvisa. Det beror helt på hur den kommer att drivas.
Men det blir en logisk lucka av regeringen att säga att vi behöver inte bara en minister, utan en hel myndighet för jämställdhetsfrågorna då de genomsyrar allt, när det ligger till på exakt samma sätt med integrationsfrågorna. Men för integrationen behövs, enligt regeringen, uppenbarligen ingen tydlig ansvarig, utan de frågorna kan spridas ut, som på arbetsmarknadsministerns Ylva Johanssons (S) och samordningsministerns Ibrahim Baylans (S) bord.
Baylan i sin tur har lovat att tillsätta en samordnare i Järva som ska koordinera insatser mot fattigdom, segregation och kriminalitet innan jul. Det är så klent och så långt ifrån en verklig satsning att det mest är beklämmande att höra. Hur regeringen vill ta tag i integrationsproblemen i resten av landet är en gåta.
Roger Haddad, Liberalernas representant i justitieutskottet, säger att man inte behöver lägga pengar på fler byråkrater, utan på skolor och fritidsgårdar, samt assistenter på bibliotek som utsätts för hot.
Det behövs konkreta och tydliga insatser. Men man fortsätter att behandla integrationsfrågorna på ”öar” här och var. En strategi som regeringen uppenbarligen förstår är kraftlös. (Liberala nyhetsbyrån)